Isälv, isälvsgrus, isälvssand

[morgondagensGULD]

Den här tråden öppnar jag för att diskutera de avlagringar som isälvarna lämnat och möjligheterna att hitta vaskbart guld i isälvsgrus och isälvssand.

Jag utgår från att en isälv - medan den var aktiv - sorterade och byggde upp material på ungefär samma sätt som en "vanlig" älv, å eller bäck, samt att isälvsgruset och isälvssanden i sin tur flyttat sig och sorterats på nytt på ställen där bäckar och åar följer eller korsar de material som isälvarna avsatt.

Någon?

[Eucitzen]

Jag är osäker på vad du är ute efter? :|

[morgondagensGULD]

Ja, jag funderade själv på om jag var tydlig eller inte.

För cirka 15000 år sedan drog sig inlandsisen tillbaka och smälte bort. En process som tog lång tid.
Någon som läst kvartärgeologi kan säkert detaljerna, men de är inte så viktiga för ämnet.

Efter inlandsisens tillbakadragande kom materialet som isen rivit loss från berggrunden och transporterat - ibland avsevärda sträckor - i dagen.
Det som var mest utbrett var sk moräner, alltså mer eller mindre grovt material som så att säga "släppt från isen". Moräntäcket i Sverige är ofta cirka 5 meter.
Det som syntes och syns tydligast är rullstensåsar.

Ungefär 5% av Sveriges yta var vid tiden för isens bortsmältande täckt med material som smältvatten från inlandsisen, de sk isälvarna, hade transporterat.
Detta material bör till skillnad från moräner och rullstensåsar ha varit "sorterat" av isälvarna, och det uppträder än i dag som isälvsgrus och isälvssand.

***
Nu till den kanske roliga och intressanta frågan:

Vad har hänt i områden där det finns isälvsgrus och isälvssand under de 15000 år som gått sedan inlandsisen försvann?
Hur har vattnet gjort sig väg i dessa områden och hur har efteristidens vattendrag kunnat "fortsätta" sorteringsarbetet av det material som finns på isälvsbottnarna?

***
Rätta gärna eventuella fel i detta, och kom gärna med idéer som ansluter till en hypotes om att vattendrag som flyter genom isälsvsediment kan vara goda vaskplatser, eller inte alls bör vara bättre än andra vattendrag!

Självklart lämpar sig inte isälvsediment särskilt väl för den som vaskar för att hitta en mineralisation i fast berg; mother lodge/moderklyft.

[Eucitzen]

Ah ok, nu förstår jag.

Om vi fick en jätte gryta skulle detta nog ha pulveriserat det mesta guld, till mikroskopiska storlekar.

Men is älvar kan ha potential.
Is älven i sig lär ju har sorterat material, som sagt ovan.
Efter det att det att isälven slutat så fanns det ett "grunt" hav, rörelser i detta kan ha koncentrerat material, referera till HK (Högsta kustlinjen)
ett gott modernt exempel är Nome Alaska. Havet har koncentrerat guldet på stranden. (bla genom våg rörelser)

Vi får då sediment som kan skydda relativt bra, det sitter ju på moränen som kan hålla guld och diverse andra mineral som isen har fått ut ur berggrunden eller dyl ådra. Sedan när detta hav har dragit sig tillbaka är det väl främst elementen som gnager på dessa sediment, och vi själva då.
Även till dessa dagar har vi åar och dyl som "gräver" sig ner i sido bankarna under vår floden och där med för med sig material (grus, sand, sten) där i från.

Områden som inte utsattes för "havet" utsattes ju dock fortfarande för våra kära element. (vatten, vind etc)
Tills det att det fanns växtlighet (vegetation) nog som kunde "hålla" kvar gruset etc.

Så visst det finns ett antal olika ställen av intressen. Att leta i sediment kan dock vara ett problem om man letar efter en "åder" (guld åder tex) då detta kan komma från diverse områden. Men om man vill roa sig genom att bara vaska eller så, helt perfekt! Räkna dock inte med större nuggets, de har TROLIGTVIS blivit mindre.

Det mesta morän guld jag har hittat är mikro, dock har jag hittat 4 bitar som är runt 2-3 mm.

[morgondagensGULD]

Intressant eucitzen,

Först om jättegrytor.
Det är alldeles rätt som du skriver. Guld blir pulvriserat i AKTIVA jättegrytor, dvs i sådana där vattnet fortfarande driver stenen som gröper ur och fördjupar grytan.
PASSIVA jättegrytor som är belägna vid sidan av den aktiva strömfåran är däremot verkligt effektiva guldfällor (varje gång de överspolas av extra hög vattenföring).
En jättegryta som bildades i en isälv under inlandsisen eller när isen smälte bort kan mycket väl ha fångat in några guldkorn innan den defenitivt hamnade på torra land??
Att "gräva ut jättegrytor" kan dock vara kontroversiellt här i Sverige.

***
Att jag kom in på ämnet "isälvar" beror på att jag stötte på en plats i Dalsland där det skall finnas vaskbart guld i en å som löper genom en ganska bred dal.

Åns tillopp kommer direkt från en stor sjö, så den vägen kan det knappast det guld som ån för ha kommit.
"Vaskstället" är beläget bara några hundra meter nedströms åns inlopp från sjön, vilket ger ett mycket begränsat område som guldet kan ha eroderat från; och några bäckar av betydelse rinner inte heller till ån mellan inloppet och "vaskstället".

Varifrån kan då guldet som finns i ån ha kommit?
Jo, troligen från närområdet i dalen som den flyter genom och äter sig ner djupare och djupare i genom århundraden och årtusenden.
I dalen rann en stor isälv och materialet i den består av isälvsgrus och isälvssand - med några korn guld i kanske.

***
Intressant att höra att du hittat guld och inte bara mikro i morän.

[Eucitzen]

Aktiva jätte grytor, ja.
Nack delen är om det ät en stor gryta så samlas mest troligt även en stor del låg densitets material i den. Detta kan lätt "ses" i en å efter att man grävt en större grop. Även lerpartiklar kan då hamna i hålet. Men visst kan senare material av högre densitet ha ersatt det av låg densitet, om det fortfarande fanns vatten flöde.

Angående detta, du kan ju ta vask "prover" i åns kant, men ändå sedimentet, på så vis bör du kunna se ifall det innehåller guld.
Det går att göra så hos guldströms, där inte bara den nu varande ån är guld förande. De gräver ju i gammalt sediment.
Ta prover för varje meter eller så kanske?

Det med moränen och guldet är nog bara tur...Men man vet aldrig.

[morgondagensGULD]

Intressant eucitzen,

I "Handbok för guldgrävare" av Lars Guldström står det en del om jättegrytors förmåga att fånga och förvara guld(korn).
Boken är inte helt lätt att få tag i, men den går väl att beställa på biblioteket; och om jag minns rätt finns den som CD-version?

Jag tror att det är så att om ett guldkorn hamnat i en jättegryta är det fångat där och det sjunker bara djupare och djupare ner i jättegrytan för varje gång den översvämmas av till exempel vårfloden eller nederbörd från ett häftigt åskväder - som rör om i det övre gruset/sanden i grytan.

Jag grävde ut en mindre jättegryta helt till botten i november 2007 och i den fanns de flesta guldkornen djupt ner i jättegrytan, nära bottnen.
Detsamma gällde för en mängd småsten med ganska mycket granater i. Även majoriteten av dessa (lite tyngre stenar) fanns i lagret nära jättegrytans botten.

***
Tack för tips om hur jag skulle kunna prospektera invid ån som flyter genom isälvssediment.

[morgondagensGULD]

Ur en artikel i Sydsvenskan 10:e juli 2006:

"– Det var när inlandsisen hyvlade av berget som guldsanden avsattes i mäktiga lager, säger Rolf Guldström. När isen smälte var Emån 400 meter bred på sina ställen. Det gäller att hitta de moränavlagringar där guldet samlades på vissa bottnar i det flödande vattnet, och det är just ett sådant rikt guldstråk som Ädelfors vilar på".

Artikeln som innehåller en hel del "guldgemensamma fakta":
http://sydsvenskan.se/sverige/article17 ... lfors.html

***
Jag har bara varit på guldvaskningen i Ädelfors en gång, men om jag såg rätt och minns rätt så ligger den invid Emån just nedströms en större sjö (??).

Gemensamt med "ån i Dalsland" skulle i så fall vara att det finns få eller inga bäckar som skulle kunna ha fört ner eroderat berg från närområdet till stället där guldvaskningen ligger.
Den nuvarande Emån kan heller inte "flytta guld" genom sjön uppströms guldvaskningen - eller hur?

Även om journalisten felaktigt använt ordet "moränavlagringar" så är det nog så som Rolf Guldström sa, att en väldig isälv avsatt guldet i Ädelfors.

Det som kan vara kontentan ur förhållandena där är att det kan finnas ganska rika alluviala guldfyndigheter som ännu är oupptäckta på andra platser i Sverige där isälvar flyttat mineral från guldförande bergsområden och sorterat det i dalgångar (kanske) några tiotal kilometer från moderklyften??

***
En lite spännande fråga är om Guldströms tror att guldet i guldvaskningen har samma ursprung som det guld som brutits i gruvhålen i närheten, eller om det kommer från andra och ännu inte upptäckta guldådror (längre norrut kanske)?

[Eucitzen]

Nej Emån kan inte föra material genom dammen och sjön till nedre delarna av Emån.
 Däremot är det guldhaltiga sediment där, som Rolf sa.
 Du kan själv testa, vissa sediment innehåller bra med mikro guld, "högarna" lär väl vara kända för det.

Var ifrån det kommer vet jag inte själv faktiskt. :|

[morgondagensGULD]

Så som jag har fattat det så är guldet i "guldvaskningen" avsatt på naturlig väg; alltså fört dit av vatten, medan materialet i "högarna" är skräpet efter vaskning av krossat berg från gruvhålen uppe på höjderna.

Hur det än ligger till med hur guldet hamnade där så är det ju roligt för många att det finns en både guldrik och välorganiserad vaskplats i Ädelfors.

[Eucitzen]

Jaså? Jag är faktiskt inte säker, men det finns en del guldförande sediment i å kanten.
I alla fall enligt min vask panna.

[morgondagensGULD]

Det låter helt normalt eucitizen.

Även om inte den "nuvarande Emån fjärrstansporterat guldet" i dalen i Ädelfors så äter den sig ner i de gamla grusavlagringarna århundrade för århundrade.

Lättare material spolas nedströms årligen, medan grövre material och tungt material (guld) blir kvar.
Allt eftersom åren går slits knytnävsstora stenar ner till grus, och till sand och ler som försvinner nedströms, medan guldet snarare gräver ner i åbottnen än sig än flyttar iväg långt mot havet.

[Eucitzen]

Det är det också. -Helt normalt alltså.
Men det var också ett tips till de som vaskar där och inte vill betala.