En TV reportas om Lemmenjoki

[HANNU]

Tyvärr ingen textning, men lite bilder från Lemmenjoki området. Första 10 min av A-studion som handlar om guldgrävning.
Först är det en 3-4 mil med båt och några timmars vandring efter det.
Handlar om maskingrävning som tar slut om fyra år. Same hövdingen tycker det är bra, för man måste skydda vattnet och betesmarken. Reportern frågar LKL ledaren om hur det kommer sig att man gräver guld med maskiner inom nationalparken. Han tycker frågan är dum. Guldgrävarna var där långt innan Nationalparken.
Konstateras att Sametinget flitigt överklagar, och ansökningar från 2012 har inte fått beslut än.
Maskingrävarna förstår inte, att man i arbetslöshetens Finland dödar en hel yrkesgrupp.

http://areena.yle.fi/1-2449129?autoplay=true

[Tobbe]

intressant, även om man inte fattar finska

[Grävmaskinisten]

Tyvärr ingen textning, men lite bilder från Lemmenjoki området. Första 10 min av A-studion som handlar om guldgrävning.
Först är det en 3-4 mil med båt och några timmars vandring efter det.
Handlar om maskingrävning som tar slut om fyra år. Same hövdingen tycker det är bra, för man måste skydda vattnet och betesmarken. Reportern frågar LKL ledaren om hur det kommer sig att man gräver guld med maskiner inom nationalparken. Han tycker frågan är dum. Guldgrävarna var där långt innan Nationalparken.
Konstateras att Sametinget flitigt överklagar, och ansökningar från 2012 har inte fått beslut än.
Maskingrävarna förstår inte, att man i arbetslöshetens Finland dödar en hel yrkesgrupp.

http://areena.yle.fi/1-2449129?autoplay=true

Jag skulle också utöka min verksamhet med mer maskiner och lägga ner mer tid om man visste att marken ev innehåller 120kg guld och att tiden håller på att löpa ut.
Förjävligt på ren svenska
http://gamla.hbl.fi/feature/2014-10-05/664526/sista-striden-vid-lemmenjoki

[Gruvfogden]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

1. Maskinerna ska fraktas dit, vilket betyder bandvagn och släde under vintertid = kostsamt och tidsödande.
2. Mer maskiner = mer diesel. Alla drivmedel måste fraktas in med skoter under vintertid. Blir många vändor för att få dit några kubik.
3. Mer tunnor med drivmedel = fler tomma tunnor att frakta tillbaka.
4. Maskiner går sönder. Det är kostsamt att få in delar i väglöst land.
5. Fler och/eller större maskiner kräver större vaskverk = större kostnader och mer slitage.
6. Större vaskverk kräver oftast någon form av vibration för att mata fram material = fler rörliga delar = mer grejer som går söner.
7. Vibrationen behöver ske med kraft från en motor = mer kostnader.

Det är bara några av aspekterna.
Som de flesta kör nu så använder de enbart vatten och gravitation till sina vaskverk. Visst förlorar de lite guld, men det uppväger inte kostnaderna för ett större mekaniserat vaskverk.

[Grävmaskinisten]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

1. Maskinerna ska fraktas dit, vilket betyder bandvagn och släde under vintertid = kostsamt och tidsödande.
2. Mer maskiner = mer diesel. Alla drivmedel måste fraktas in med skoter under vintertid. Blir många vändor för att få dit några kubik.
3. Mer tunnor med drivmedel = fler tomma tunnor att frakta tillbaka.
4. Maskiner går sönder. Det är kostsamt att få in delar i väglöst land.
5. Fler och/eller större maskiner kräver större vaskverk = större kostnader och mer slitage.
6. Större vaskverk kräver oftast någon form av vibration för att mata fram material = fler rörliga delar = mer grejer som går söner.
7. Vibrationen behöver ske med kraft från en motor = mer kostnader.

Det är bara några av aspekterna.
Som de flesta kör nu så använder de enbart vatten och gravitation till sina vaskverk. Visst förlorar de lite guld, men det uppväger inte kostnaderna för ett större mekaniserat vaskverk.

Håller med dig, jag har själv en liten maskinpark så jag vet vad du pratat om men nu har ju familjen Teliläs ca 1/3 av alla utmål som påverkas och därför så agerar han precis som jag skulle ha gjort, om det nu finns prover som visar att det finns ca 120 kg guld så varför inte det är ju deras levebröd och dom måste hinna gräva upp allt innan tiden löper ut, ibland så måste man satsa på det kan tror på!
Om nu priset skulle ligga på 300 g så är det ju ändå 36.000.000:- och givetvis så skall man se till omkostnaderna.

[GoranS]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

Ok...hur ser det ut på intäktssidan då? Bara ökade kostnader men inte ökade intäkter?

De som blivit rika i Lemmenjokki har gissningsvis gjort den resan med att skala upp och inte fortsätta med vaskpannor i plåt för att slippa frakta bränsle. När man äger egen mark med bevisade reserver låter det tvärtom som en relativt säker investering. Värre är det att köpa på sig en maskinpark i Stockholm för att man vunnit en upphandling och sedan bli av med allt jobb två år senare för att någon annan ville jobba tre kronor billigare.

[Grävmaskinisten]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

1. Maskinerna ska fraktas dit, vilket betyder bandvagn och släde under vintertid = kostsamt och tidsödande.
2. Mer maskiner = mer diesel. Alla drivmedel måste fraktas in med skoter under vintertid. Blir många vändor för att få dit några kubik.
3. Mer tunnor med drivmedel = fler tomma tunnor att frakta tillbaka.
4. Maskiner går sönder. Det är kostsamt att få in delar i väglöst land.
5. Fler och/eller större maskiner kräver större vaskverk = större kostnader och mer slitage.
6. Större vaskverk kräver oftast någon form av vibration för att mata fram material = fler rörliga delar = mer grejer som går söner.
7. Vibrationen behöver ske med kraft från en motor = mer kostnader.

Det är bara några av aspekterna.
Som de flesta kör nu så använder de enbart vatten och gravitation till sina vaskverk. Visst förlorar de lite guld, men det uppväger inte kostnaderna för ett större mekaniserat vaskverk.

Håller med dig, jag har själv en liten maskinpark så jag vet vad du pratat om men nu har ju familjen Teliläs ca 1/3 av alla utmål som påverkas och därför så agerar han precis som jag skulle ha gjort, om det nu finns prover som visar att det finns ca 120 kg guld så varför inte det är ju deras levebröd och dom måste hinna gräva upp allt innan tiden löper ut, ibland så måste man satsa på det kan tror på!
Om nu priset skulle ligga på 300 g så är det ju ändå 36.000.000:- och givetvis så skall man se till omkostnaderna.

skrev att Teliläs hade 120kg men det var Jokiniemi.

[Gruvfogden]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

Ok...hur ser det ut på intäktssidan då? Bara ökade kostnader men inte ökade intäkter?

De som blivit rika i Lemmenjokki har gissningsvis gjort den resan med att skala upp och inte fortsätta med vaskpannor i plåt för att slippa frakta bränsle. När man äger egen mark med bevisade reserver låter det tvärtom som en relativt säker investering. Värre är det att köpa på sig en maskinpark i Stockholm för att man vunnit en upphandling och sedan bli av med allt jobb två år senare för att någon annan ville jobba tre kronor billigare.

Klart att intäkterna ökar när mer material processas MEN utgifterna ökar ju med de problem som uppstår med en större maskinpark. Sedan har du ju investeringskostnaderna att tänka på och tiden/kostnaden för återställning och bortfraktande av all utrustning när tillstånden löper ut. Så i slutändan så tjänar man oftast inte på det. En lättskött operation med så få rörliga delar som möjligt är det bästa där ute.

[Grävmaskinisten]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

Ok...hur ser det ut på intäktssidan då? Bara ökade kostnader men inte ökade intäkter?

De som blivit rika i Lemmenjokki har gissningsvis gjort den resan med att skala upp och inte fortsätta med vaskpannor i plåt för att slippa frakta bränsle. När man äger egen mark med bevisade reserver låter det tvärtom som en relativt säker investering. Värre är det att köpa på sig en maskinpark i Stockholm för att man vunnit en upphandling och sedan bli av med allt jobb två år senare för att någon annan ville jobba tre kronor billigare.

Klart att intäkterna ökar när mer material processas MEN utgifterna ökar ju med de problem som uppstår med en större maskinpark. Sedan har du ju investeringskostnaderna att tänka på och tiden/kostnaden för återställning och bortfraktande av all utrustning när tillstånden löper ut. Så i slutändan så tjänar man oftast inte på det. En lättskött operation med så få rörliga delar som möjligt är det bästa där ute.

Det är fortfarande deras levebröd och har varit så många år tillbaka i tiden, skall dom bara lägga ner eller köra på. Det är ju skillnad om du startar upp en ny verksamhet då skulle jag också göra det så effektivt och småskaligt som möjligt för att få ner kostnaderna.

[GoranS]

Det där med mer maskiner är den vanligaste orsaken till att folk blir bankrutta. Med fler maskiner följer mer kostnader och mer problem.

Ok...hur ser det ut på intäktssidan då? Bara ökade kostnader men inte ökade intäkter?

De som blivit rika i Lemmenjokki har gissningsvis gjort den resan med att skala upp och inte fortsätta med vaskpannor i plåt för att slippa frakta bränsle. När man äger egen mark med bevisade reserver låter det tvärtom som en relativt säker investering. Värre är det att köpa på sig en maskinpark i Stockholm för att man vunnit en upphandling och sedan bli av med allt jobb två år senare för att någon annan ville jobba tre kronor billigare.

Klart att intäkterna ökar när mer material processas MEN utgifterna ökar ju med de problem som uppstår med en större maskinpark. Sedan har du ju investeringskostnaderna att tänka på och tiden/kostnaden för återställning och bortfraktande av all utrustning när tillstånden löper ut. Så i slutändan så tjänar man oftast inte på det. En lättskött operation med så få rörliga delar som möjligt är det bästa där ute.

Precis som med all näringsverksamhet...? Kostnaderna är gissningsvis ingen nyhet för grabbarna där uppe, de har ju hållit på med detta ett tag. Visst händer det att enstaka företagare dras med av storslagna ideer som inte går i lås, men det gäller väl inte bara guldgrävare.

Är det mer konkurser bland Lemmenjokis guldgrävare än övriga anläggnings-, bygg- och transportindustrin i Finska Lappland?

[HANNU]

Mig veterligen har inte 2020 klubbats fast än, och därför kan inte grävarna överklaga beslutet.
Men tycker synd om familjen Teliläs maskiner slutar brumma runt omkring våran inmutning.
Området som guldgrävarna har ¨förstört¨på nationalparken är ca tre promille av ytan.

[johanssonsan]

Som sagt - få rörliga delar = mindre bekymmer och mer grävt. Här kan vi snacka om lite delar med fokus på grävning. Utnyttjar befintlig bäck och konventionell långränna. Uppfattar jag rätt så ligger denna inmutning N eller NO om Petronellan Kolmio.
Jukka Kela är en mångsysslare och det går tydligen runt för honom. Han finns även på FB under I dig gold.

http://www.eramaankulta.fi/ 

[GoranS]

Fast alltså, nej. Mer grävt med mindre maskiner? Vi kan inte enas om det här, oavsett om Jukka hade turen att ha en fin bäck på inmutningen.

Det är som att hävda att snöröjning sköts bäst med muskelkraft eftersom maskiner går sönder, och sedan exemplifiera med närbilder på Öresundsbron där man förklarar hur ingenjörer varit smarta nog att placera motorvägar högt uppe i luften på havet så att all snö blåser bort och aldrig mer behöver röjas, medan Sveavägen på grund av felaktigt tänk byggdes mitt i Stockholm och därför har snöproblem varje vinter.