Tolka magnetiska kartor

[maxibazze (Max)]

Tjena! Några tips på hur man kan tolka geologin med hjälp av avvikelser i magnetfält. Exemplen är tagna från Skåne och Blekinge. Skåne pga dess många magnetiska diabasgångar och Blekinge för dess storskaliga sprickor.


Tolkning: Metamorf berggrund (gnejs), ett böjt mönster tyder ev. på storskalig veckning av berggrunden.


Tolkning: Strike/slip-förkastning. Diabasgång som brutits med två motsatta krafter och förts åt olika håll. Sprickzon intressant pga. t.ex. gångkvarts.


Tolkning: Förkastning. Tydlig magnetisk signatur från diabasgångar som plötsligt ändras, det vänstra stycket berggrund har normalförkastats och har ett lager sedimentära bergarter på sig som försvagar den magnetiska "signalen".


Tolkning: Granit med sprickor. Stort rött område beror på hög magnetisk intensitet i Blekinges graniter (mycket magnetit här). Lågmagnetiska områden är storskaliga sprickmönster. I sprickor kan förekomst av vatten göra att magnetit oxiderar till hematit, då uppstår lågmagnetiska anomalier.

Trevlig kartprospektering på er.

[Osmiridium]

Väldigt intressant ämne! Jag kan dela med mig av en karta jag själv har prospekterat efter det senaste året. Du kanske har några bra idéer eller tolkningar av den också?

[mmg]1190[/mmg]

I den magnetiska anomalin i sydöst finns en liten sulfidfyndighet, och jag har försökt att hitta en eventuell större förekomst i närområdet med hjälp av denna magnetiska karta. På två andra platser längs den skarpa "ryggen" av magnetisk anomali har jag hittat lite sulfider, men inget som har varit av nämnvärd storlek.

Hur tänker du angående malmförekomster inom en anomali som denna? Jag hade ju hoppats att det skulle finnas flera områden inom anomalin som kunde ha samma malmbildande egenskaper, men hittills så är det som sagt dåligt med fynd. Hela ryggen är iallafall inte mineraliserad, men jag funderar på om kantzonerna kan ha bästa chansen för sulfidförekomster. De små sulfider jag hittills har hittat har dock varit i mitten av området  För att göra allting mycket svårare så är det mesta av området täckt av morän, träsk och växtlighet.

Kan för övrigt den centrala öst-västliga magnetiska anomalin höra ihop med den sydöstra ryggen? Jag funderar nu på att undersöka delar av den, men jag gillar inte riktigt hur de är vinklade mot varandra.

Kul att du tog upp ämnet, hoppas det finns fler som kan dela med sig av magnetprospekteringar

[Eucitzen]

Bra sammanfattning.

Man kan utnyttja resistivitetskartan för att bekräfta sprickor; då dessa kan vara vattenfyllda och därmed låg resistivitet.

[Jonas Ödestad]

Kul än en detta.
Har lite bilder jag kan dela med mig av sen sist jag var ute.
Harnäs gruvan nedanför Årjäng har jag o min kompis varit på ett antal gånger, rolig plats att titta på. Här kommer lite bilder får några år sen.

Var där senast med Basso o vaskade vid kvarnen dom hade till höger efter cement plattan, de vart en del mickro i varje panna.

[Jonas Ödestad]

Några till bilder.

[maxibazze (Max)]

@Osmiridium !
Hej, jag ser vart ditt ställe är. Är tyvärr inte så påläst om malmgeologi, men har lite idéer.
Om du har kollat på berggrundskartan så kommer du se att magnetismen följer den specifika bergarten som finns där. Bergarterna är i området från en nord-syd-riktad bergskedjebildning och bergarterna i fråga som breder ut sig ungefär väst-öst har trängt upp i samband med detta.
Tror faktiskt att de båda magnetiska ryggarna hör till samma stycke bergart, men de kan ha bildats vid lite olika tider och fått olika riktningar av någon anledning (olika pulser av magma). Det kan vara så (vilket är fallet vid en känd plats norr om ditt område), att sulfider finns spridda i låg halt genom hela bergarten, men att vid fyndigheten du nämnde så har något gjort att de koncentrerats i högre grad bara(?) Kan inget om sulfidfyndigheten du nämnde men om jag hittar något om hur den har bildats kan jag skicka pm 

[Eucitzen]

Väldigt intressant ämne! Jag kan dela med mig av en karta jag själv har prospekterat efter det senaste året. Du kanske har några bra idéer eller tolkningar av den också?

[mmg]1190[/mmg]

I den magnetiska anomalin i sydöst finns en liten sulfidfyndighet, och jag har försökt att hitta en eventuell större förekomst i närområdet med hjälp av denna magnetiska karta. På två andra platser längs den skarpa "ryggen" av magnetisk anomali har jag hittat lite sulfider, men inget som har varit av nämnvärd storlek.

Hur tänker du angående malmförekomster inom en anomali som denna? Jag hade ju hoppats att det skulle finnas flera områden inom anomalin som kunde ha samma malmbildande egenskaper, men hittills så är det som sagt dåligt med fynd. Hela ryggen är iallafall inte mineraliserad, men jag funderar på om kantzonerna kan ha bästa chansen för sulfidförekomster. De små sulfider jag hittills har hittat har dock varit i mitten av området  För att göra allting mycket svårare så är det mesta av området täckt av morän, träsk och växtlighet.

Kan för övrigt den centrala öst-västliga magnetiska anomalin höra ihop med den sydöstra ryggen? Jag funderar nu på att undersöka delar av den, men jag gillar inte riktigt hur de är vinklade mot varandra.

Kul att du tog upp ämnet, hoppas det finns fler som kan dela med sig av magnetprospekteringar

Jag hade börjat fokusera på den sydvästra "lilla" mojängen. Samt börjat med de nordligare delarna av sjön.
Eller där vi kan förvänta oss mest geologisk aktivitet. Kolla/vaska bäckar relaterade till det området också.
Bergsknallar, blockletning. Försök få en observation av geologin ute i fält.

Innan dess är det svårt att tolka. En del geologiska strukturer är svårtolkade i magnetkartor.
(t.e.x somliga skjuvzoner, sprickor vs spröda förskjutningar)
Fältobservationer är 60% av jobbet för en amatör.

[Osmiridium]

Det var intressant med berggrundskartan, den hade jag inte tänkt på att kika på. Så det stämmer ju bra med att anomalierna har ursprung i samma eller nästan samma magmaflöde. Då blir det fler turer i skogen efter sommaren i Finland! Sökområdet blev desto större med denna nya kunskap

Då kan jag också avfärda ett annat område som jag tittade på i vintras, det hade en liknande magnetisk anomali i en bergsrygg men hör inte till samma bergbildning.

Intressant nog så visar berggrundskartan samma bergbildning/nummer på ett annat ställe jag har prospekterat på under tidigare år, men där var det ultramafiska stenar som jag kikade på. De skiljer sig väldigt från berget som finns här i området, så jag undrar hur de bestämmer det där egentligen. Är det till stor del åldern på berget och därmed magmans ursprung som bestämmer, även om det är ganska vitt skilda bergarter? Man skulle utbildat sig till geolog 

[maxibazze (Max)]

Det var intressant med berggrundskartan, den hade jag inte tänkt på att kika på. Så det stämmer ju bra med att anomalierna har ursprung i samma eller nästan samma magmaflöde. Då blir det fler turer i skogen efter sommaren i Finland! Sökområdet blev desto större med denna nya kunskap

Då kan jag också avfärda ett annat område som jag tittade på i vintras, det hade en liknande magnetisk anomali i en bergsrygg men hör inte till samma bergbildning.

Intressant nog så visar berggrundskartan samma bergbildning/nummer på ett annat ställe jag har prospekterat på under tidigare år, men där var det ultramafiska stenar som jag kikade på. De skiljer sig väldigt från berget som finns här i området, så jag undrar hur de bestämmer det där egentligen. Är det till stor del åldern på berget och därmed magmans ursprung som bestämmer, även om det är ganska vitt skilda bergarter? Man skulle utbildat sig till geolog 

Menar du att du har sett två väldigt olika bergarter men som i berggrundskartan kallas för samma namn? Kanske samma namn fast i beskrivningen står det "ultramafisk"? 

[Eucitzen]

Det var intressant med berggrundskartan, den hade jag inte tänkt på att kika på. Så det stämmer ju bra med att anomalierna har ursprung i samma eller nästan samma magmaflöde. Då blir det fler turer i skogen efter sommaren i Finland! Sökområdet blev desto större med denna nya kunskap

Då kan jag också avfärda ett annat område som jag tittade på i vintras, det hade en liknande magnetisk anomali i en bergsrygg men hör inte till samma bergbildning.

Intressant nog så visar berggrundskartan samma bergbildning/nummer på ett annat ställe jag har prospekterat på under tidigare år, men där var det ultramafiska stenar som jag kikade på. De skiljer sig väldigt från berget som finns här i området, så jag undrar hur de bestämmer det där egentligen. Är det till stor del åldern på berget och därmed magmans ursprung som bestämmer, även om det är ganska vitt skilda bergarter? Man skulle utbildat sig till geolog 

Om du menar magnetkartan så visar den i huvudsak magnetiska mineral (främst magnetit) och hur "mycket" magnetit (eller magnetism) bergarten uppvisar. (just p.g.a magnetiten)
Den relaterar alltså inte enbart på bergarten, utan även till lokala geologin.

I huvudsak användbar att "hitta" platser med geologiska processer som kan anrika guldförekomster.

berggrundskartan (BGK) visar också en del liknande processer (skjuvzoner, sprickor, etc) samt bergartens sammansättning.

BGK är mer en...grov uppskattning från blandade metoder; fältobservationer, tolkningar från geologiska kartor, m.m.

Hoppas det hjälper, annars får du väl omformulera frågan mer specifikt. 

[Osmiridium]

Jo det var två områden med flera mils avstånd som har samma färg och nummer på berggrundskartan 1:50k, nummer 1810. Där är de faktiska bergarterna väldigt olika - iallafall i mina ögon. Jag undrade alltså lite över anledningen till att två så olika berg ändå räknas som samma enhet, 1810, som för övrigt är ganska vanligt förekommande här i sydöst.

Så här står det på 1810 i kartvisaren på båda platserna, antar att det är samma för alla med samma nummer?

Geologisk enhet text   Svekokarelska orogenen, intrusiv- och ytbergart, ställvis metamorf, 1,84-1,77 miljarder år
Mineralsammansättning text   mafisk
Kemisk sammansättning text   intermediär till basisk

Jag hittade dock ett stycke vad jag antar är ultramafiskt berg när jag var ute och letade efter kromit. En geokemisk anomali för krom gjorde mig intresserad, då kromit ibland är associerat med platinametaller, men något sådant har jag inte hittat än Nu vill jag ut och titta på ännu mer 1810...

[maxibazze (Max)]

Ok, precis som Eucitzen skrev så är berggrundskartan en uppskattning/tolkning av olika data, så visst förekommer det variationer. Kartan ger en fingervisning och är mycket bra, men man vet aldrig vad som finns i verkligheten förrän man kollat

Skickat från min ONEPLUS A3003 via Tapatalk

[Eucitzen]

Jo det var två områden med flera mils avstånd som har samma färg och nummer på berggrundskartan 1:50k, nummer 1810. Där är de faktiska bergarterna väldigt olika - iallafall i mina ögon. Jag undrade alltså lite över anledningen till att två så olika berg ändå räknas som samma enhet, 1810, som för övrigt är ganska vanligt förekommande här i sydöst.

Så här står det på 1810 i kartvisaren på båda platserna, antar att det är samma för alla med samma nummer?

Geologisk enhet text   Svekokarelska orogenen, intrusiv- och ytbergart, ställvis metamorf, 1,84-1,77 miljarder år
Mineralsammansättning text   mafisk
Kemisk sammansättning text   intermediär till basisk

Jag hittade dock ett stycke vad jag antar är ultramafiskt berg när jag var ute och letade efter kromit. En geokemisk anomali för krom gjorde mig intresserad, då kromit ibland är associerat med platinametaller, men något sådant har jag inte hittat än Nu vill jag ut och titta på ännu mer 1810...

Aha, ja. "Mafisk" betyder bara att bergarter är kvarts-fattig. Låg halt av kvarts.
(vilket är motpolen mot exempelvis granit)

Det är en mycket generell term.
Ungefär som "bilar" jämfört med "Landrover Defender, 2001" - vilket vore ganska specifikt.