procent på guldhalt

[rainman1618]

leker med tanken...om man har ett område för inmutning- hur stor % guld per ton behövs för att det ska vara lönsamt att vaska eller bryta?

hoppas jag satt lite griller i era tankar.
ps. har inte nån inmutning själv, men kanske blir det en med lite flax på vägen.

[GuldUgglan]

Beror ju på hur omständigheterna ser ut.
Minst 0,5 PPM (0,5 gram/ton) så är det ju värt att undersöka om det är brytvärt. Sen finns det ju massor med faktorer som spelar in om det är brytvärt eller inte.

[Gruvfogden]

En mycket befogad fråga men utan ett lätt svar.

När det gäller fyndighet i fast klyft (berg) så brukar man säga 2 gram/ton. Detta är dock inte hela sanningen. 2 g/t kan vara lönsamt om fyndigheten är stor nog. Det krävs även infrastruktur (vägar, mm, mm) för att kunna frakta malmen vidare. Detta kostar en hel del pengar.

Jag kan ta 2 exempel på några ytterligheter.

1. Aitik
Här bryts det guld trots en halt på bara 0,1-0,3 gram/ton. Det bryts även koppar och silver här. Just nu bryts ca 40 miljoner ton malm per år. Detta ger ca 1750 kilo guld per år samt 54 ton silver och 67 000 ton koppar. Att denna gruva är lönsam beror helt på brytmetod och närhet till infrastruktur samt att malmkroppen är väldigt stor. Men hjälp av otroligt stora maskiner och otroliga mängder av bruten malm per år så får de lönsamhet i driften.

2. Ädelfors Guldgruva
Trots att det i malmkroppen finns över 70 gram/ton så fann inte gruvbolagen i modern tid någon möjlighet till lönsamhet i att starta upp driften igen. Detta beror på en mycket smal malmkropp. För att komma åt en malmkropp på ca 15 cm i bredd krävs att man bryter ca 3 meter brett för att få plats med maskiner och folk. Sådan brytning är både krånglig och dyrbar. Sedan finns inte den infrastruktur som behövs. Att anlägga detta kostar stora pengar.
Tack vare att man behöver bryta 3 meter brett så måste man ta hand om stora mängder gråberg (otjänligt berg) för att komma åt den smala malmkroppen. Detta gråberg behöver liksom malmen fraktas upp till ytan och hanteringen kostar stora pengar.

Så att säga en halt där det är lönsamt är svårt. Allt beror på omständigheterna.

När det gäller alluvialt och glacuvialt guld så är storleken på fyndigheten samt metoden för anrikning avgörande, liksom med guld i fast klyft.

I Lemmenjoki i Finland grävs det med maskiner och stora vaskverk. Någonstans mellan 1-3 kilo per gruva får de upp under säsongen. Det kan tyckas vara svårt att få lönsamhet i detta då man måste betänka att det inte finns vägar dit ut. Hr får man under vintertid frakta in bränsle osv med bandvagnar och slädar. 1 kilo guld ger i runda slängar 250 000 kr. Detta är inte mycket om du dessutom lägger till bränsle, reparation osv till övriga kostnader för driften. Fördelen är att det hittas en del korund här. Detta ger en bra peng extra. Det hittas även rätt stora nuggets här som inbringar upp mot 2000 kr/gram. Många kämpar med att få det att gå runt, andra hittar nuggets och korund och tjänar rätt bra.

Guldhalten här ligger på ca 0,8 gram/kubik. Vilket blir ca 0,4 gram/ton.

Kan ju som lite kuriosa tillägga att det i närheten av Tankavaara grävs på en inmutning för hand som är rätt lönsam. Här är det glacuvialt guld som grävs. Under torven ligger ett 60 cm djupt guldförande lager. I år har de haft problem med regnet och hittils "bara" fått upp 100 gram. Under de två tidigare säsongerna har de grävt upp ca 1 kilo. Detta med hjälp av spadar, skottkärra och en långränna.

Hoppas detta gav lite klarhet i din fråga.

[GuldUgglan]

Bra inlägg @Gruvfogden. Alltid bra med utförliga inlägg som ger mer kött på benen.
Jag undrar lite det där med alluvialt och glacuvialt? Menar du då typ rullstensåsar och andra glaciala bildningsformer, respektive sånt som formats av vatten? Har inte sett ordet glacuvialt tidigare.. .

[Gruvfogden]

Med glacuvialt menas att det förts dit av glaciär och när glaciären smälte så avsattes materialt på platsen. Ingen vidare förflyttning av material med hjälp av isälvar eller vatten har skett. Därför ligger dessa fyndigheter ochtast ytnära.

[rainman1618]

En mycket befogad fråga men utan ett lätt svar.

När det gäller fyndighet i fast klyft (berg) så brukar man säga 2 gram/ton. Detta är dock inte hela sanningen. 2 g/t kan vara lönsamt om fyndigheten är stor nog. Det krävs även infrastruktur (vägar, mm, mm) för att kunna frakta malmen vidare. Detta kostar en hel del pengar.

Jag kan ta 2 exempel på några ytterligheter.

1. Aitik
Här bryts det guld trots en halt på bara 0,1-0,3 gram/ton. Det bryts även koppar och silver här. Just nu bryts ca 40 miljoner ton malm per år. Detta ger ca 1750 kilo guld per år samt 54 ton silver och 67 000 ton koppar. Att denna gruva är lönsam beror helt på brytmetod och närhet till infrastruktur samt att malmkroppen är väldigt stor. Men hjälp av otroligt stora maskiner och otroliga mängder av bruten malm per år så får de lönsamhet i driften.

2. Ädelfors Guldgruva
Trots att det i malmkroppen finns över 70 gram/ton så fann inte gruvbolagen i modern tid någon möjlighet till lönsamhet i att starta upp driften igen. Detta beror på en mycket smal malmkropp. För att komma åt en malmkropp på ca 15 cm i bredd krävs att man bryter ca 3 meter brett för att få plats med maskiner och folk. Sådan brytning är både krånglig och dyrbar. Sedan finns inte den infrastruktur som behövs. Att anlägga detta kostar stora pengar.
Tack vare att man behöver bryta 3 meter brett så måste man ta hand om stora mängder gråberg (otjänligt berg) för att komma åt den smala malmkroppen. Detta gråberg behöver liksom malmen fraktas upp till ytan och hanteringen kostar stora pengar.

Så att säga en halt där det är lönsamt är svårt. Allt beror på omständigheterna.

När det gäller alluvialt och glacuvialt guld så är storleken på fyndigheten samt metoden för anrikning avgörande, liksom med guld i fast klyft.

I Lemmenjoki i Finland grävs det med maskiner och stora vaskverk. Någonstans mellan 1-3 kilo per gruva får de upp under säsongen. Det kan tyckas vara svårt att få lönsamhet i detta då man måste betänka att det inte finns vägar dit ut. Hr får man under vintertid frakta in bränsle osv med bandvagnar och slädar. 1 kilo guld ger i runda slängar 250 000 kr. Detta är inte mycket om du dessutom lägger till bränsle, reparation osv till övriga kostnader för driften. Fördelen är att det hittas en del korund här. Detta ger en bra peng extra. Det hittas även rätt stora nuggets här som inbringar upp mot 2000 kr/gram. Många kämpar med att få det att gå runt, andra hittar nuggets och korund och tjänar rätt bra.

Guldhalten här ligger på ca 0,8 gram/kubik. Vilket blir ca 0,4 gram/ton.

Kan ju som lite kuriosa tillägga att det i närheten av Tankavaara grävs på en inmutning för hand som är rätt lönsam. Här är det glacuvialt guld som grävs. Under torven ligger ett 60 cm djupt guldförande lager. I år har de haft problem med regnet och hittils "bara" fått upp 100 gram. Under de två tidigare säsongerna har de grävt upp ca 1 kilo. Detta med hjälp av spadar, skottkärra och en långränna.

Hoppas detta gav lite klarhet i din fråga.

tack,alex.för detta raka svar,prospecterar vidare o hoppas på fyndet....
man vet ju aldrig vad som gömmer sig bakom nästa krök.