Trött på Ernst julpyssel, sätt sågen i Guldströms vaskpanna

[Bengan]

Börjar du tröttna på Julmyset och börjar det krypa sådär otåligt i händerna, en ny guldgrävarsäsong står ju för dörren. Bara tjälen ger sig och bäckarna går upp så ska här vaskas och det gäller att vara beredd för snart är det vinter igen... ja du vet ju hur det brukar kännas. Det gäller att vara effektiv när man är ute i bäckarna och det är ju inte alltid man vill använda vaskränna. En sådan brukar ju föra med sig en viss uppståndelse när man möter någon i skogen och man får nyfikna frågor som man inte vill svara på .

Så vill du smyga omkring så där omärkligt i skogen med vaskpannan innanför rocken och kikaren på magen kamouflerad till en nördig fågelskådare som ingen bryr sig om.  Ja då måste du ha en snabb och effektiv vaskpanna som kan tävla med en vaskränna i effektivitet. En sådan finns väl inte kanske du tänker och du har alldeles rätt, det finns ingen sådan och gör det inte det så får du göra en, svårare är det inte.

Ungefär så funderade jag i somras när jag låg i min hängmatta och tittade upp i de blommade äppleträden. Nästan som Newton och gravitationen,  jag fick dock inte något äpple i huvudet men jag fick en annan idé och att hitta på någon ny panna skulle jag nog inte göra men däremot förbättra en redan existerande, ja så fick det bli.

En av de bästa vaskpannor som finns på marknaden är ju Guldströms Klondike Special, den är lagom stor för att få fart på gruset och den har fem effektiva guldfällor på ena sidan. Den har dock ett stort fel och det är det att den är på tok för långsam och om man är för ivrig och otålig så förlorar man lätt det man är ute efter. Ivrig och otålig är man ju nästan alltid tyvärr, så är man noga så tar det alldeles  för lång tid innan man ser att det är ännu en bompanna. Men Guldströms Klondike Special går alltid att trimma till en turbopanna och det är det jag nu ska beskriva.

Tittar man på vaskpannan med fem guldfällor på ena sidan så ser man snart att det finns en motsatt sida som är till för den riktiga finvaskningen, den som man aldrig har tid med eller hur.... Så varför inte göra en stor guldfälla på den sidan och det var det som var min ide, den jag fick där under äppleträden.

Så upp ur hängmattan och in i snickarboden tanken var klar och färdigtänkt, jag planerade att såga ett spår i vaskpannan och däri montera en plåt av lämplig dimension som jag sedan limmade fast hur enkelt som helst. Fram med fogsvansen och sedan var det bara att våldföra sig mot pannan, det tog mentalt emot lite men va faan... Guldström har ju ett stort lager så.... Det visade dock sig ganska fort att det var nästan omöjligt att såga rakt och rakt måste det vara för att idén skulle fungera, så efter två slaktade pannor var jag tvungen att ge upp och fundera en stund.

Tillbaka in i skuggan under äppleträden igen, jag tror jag somnade till en stund och väcktes av en stor insekt som vällustigt tog för sig av min arm, aj som f.... och jag som i drömmen precis skulle finvaska det där sista....

Upp igen och tillbaka till snickarboden och efter lite grunnade insåg jag att lösningen på mitt problem skulle vara en geringslåda som styrde fogsvansen dit jag ville. Efter lite mätande och snickrande var den färdig ( se bild Turbopanna 1 i galleriet ) och en ny panna var redo att offras. Den här gången gick det perfekt och spåret satt där det skulle redan vid första försöket ( se bild Turbopanna 2  i galleriet). Sedan var det bara att sticka i en lagom stor bit av fönsterblecks- plåt i skåran på vaskpannan (se bild Turbopanna 3 i galleriet) och där efter med en penna rita efter pannans kontur och kapa till plåten. Plåten fixerades därefter i pannan med våtrums-silikon och efter några dygn var det dags att se om teori och praktik fungerar. För säkerhets skull provade jag under kontrollerade former i ett stort vattenkar och med ett känt antal guldkorn i skiftande storlekar och det fungerade klockrent.

Så den stora fördelen med en stor guldfälla i pannan är den att den är så stor att inget som är tyngre än grus och sand förloras ur pannan. Man kan vara mycket forcerad när man vaskar, bara man är noga med att skaka rejält innan man börjar luta pannan och då kan man börja luta den fort tills man har den stående på högkant och man förlorar inget. Om man därefter lutar tillbaka pannan i normalt vaskläge så kan man med bibehållet innehåll fylla på med nytt grus och repetera föregående procedur, nästan så många gånger som helst, i varje fall tills man ser att svartsanden nästintill går upp till kanten av den stora guldfällan. Då vänder man bara på pannan och kör samma procedur som man alltid gör med Guldströms vaskpannan och låter de fem redan existerade guldfällorna jobba. Skillnaden är att man nästan bara har 1 hekto svartsand kvar i pannan att vaska ur och då kan man ta det lite lugnare.

Jag har använt turbo-pannan i verkligheten under sommaren och hela hösten och jag kan bara konstatera att den fungerar mycket bra. Men riktigt så snabb som en vaskränna är den ju inte men bra mycket snabbare än en otrimmad vanlig panna.  Så som sagt är du trött på Ernst julpyssel och kliar det i fingrarna, sätt sågen i Guldströms vaskpanna och upplev en ny dimension i att vaska i vår.

Hälsningar Bengan

[erland82]

Tack för den fina berättelsen och tipset.

Vaskar du som "vanligt" så att säga med den nya guldfållan eller har du något annat knep? Sätter sig guldet i guldfållan direkt efter att pannan kommer i vinkel så det bara är att skyffla ur överflödigt grus alt vaska hårdare/våldsammare?

/Johan

[Bengan]

När jag fyllt pannan med grus så skakar jag som vanligt sida till sida och ser till att gruset kommer i rörelse. Ganska snart så kommer svartsand och grus att jobba sig ner till bottnen och där blir det ju sedan liggande med massa värdelöst grus ovanför. Så med pannan fortfarande i rörelse och rikligt med vatten börjar jag luta den framåt och detta moment kan gå ganska fort samtidigt som jag givetvis sköljer ut det översta gruset precis som man gör vi vaskning med en ordinär panna.

Det geniala med den stora guldfällan är det att guld och svartsand aldrig kommer att förloras utan fastnar obönhörligen i fällan, även om pannan hålls upprätt i 90 grader gentemot utgångsläget. Den andra finessen med den stora guldfällan är att du behöver inte finvaska efter en panna utan det är bara att fylla på med nytt grus och göra om proceduren, eventuellt guld och svartsanden går ingen stans de är fångade i den stora fällan. Så när man efter kanske 7-8 påfyllningar nästan börjar se att svartsanden fyller den stora fällan, ja då är det bara att vända på pannan och fortsätta som man brukar göra med de fem normala guldfällorna. Skillnaden är att nu har man ett koncentrat från 7-8 normala vaskningar i pannan och kan fortsätta med den mer tidsödande finvaskningen.

Det vill säga att om man normalt hittar 10  guldkorn efter en vanlig vaskning så hittar man 70-80 efter det att man modifierat sin panna eller....

Hälsningar
Bengan

[Dalmasen]

Bra idé!

Jag har varit på samma spår men inte realiserat den. Jag har varit och ryckt i blomfat från Hammarplast som ser ut som en grund vaskpanna.

Jag tänkte mig att nita dit en plåt eller liknande på kanten och sedan använda den på det sätt som du beskriver dvs som en koncenterator. Fördelen med blomfatet är kanske den större diametern och grundheten vilket gör att guldet sjunker snabbare till botten. Jfr tävlingsvaskpannornas större diameter och mindre höjd.

/Dalmasen

[Camgold]

Du har ingen bild på skapelsen?

[Bengan]

Hej Camgold

Bilderna ligger i mitt album och ser ut såhär, tilläggas kan att på den färdiga pannan är skarven mellan plåt och panna noga tätad med våtrums silikon.

[mmg]40[/mmg]

[mmg]39[/mmg]



**Admin justerade bildadressen**

[meister]

Fyndigt