Idag glömde jag (nästan oförlåtligt)

[Pappagoran]

Men är man gammal bara för att man glömmer eller finns eller finns det en ursäkt? Det var inte mitt val att gå till affären
och det var inte mitt val att ta med hunden!

Men bara för att var hygglig när tanten frågar om jag kan gå till affären säger jag JA! När hon strax efter frågar om jag kan ta med hunden säger jag JA igen!
Ca 30 minuter efter hemkomst frågar tanten om jag gett hunden mat och en lätt pinsam situation uppstår. Inte det att jag glömt ge hunden mat utan mer att jag glömt hunden vid affären!

En situation som genom ärlighet är lätt att ta sig ur genom att säga jag glömde! Nu händer dock följande. Jag går ut och på gården och möter sonen som frågar om jag ska mot affären. Japp, säger jag. Kan du då handla med ett par saker åt mig frågar han.
Absolut säger jag.

Jag knallar iväg och kommer fram till affären där jag ser min hund sitta och titta sig omkring.
Väldigt glad över att se att hon är kvar och att inget har hänt samtidigt som jag påkallar lite respons från vovven. Responsen jag får är så gott som obefintlig. Inte förens jag är helt framme och petar på henne tittar hon upp på mig. Den blick jag då får kommer att förfölja mig länge!
Väl hemma med vovve kommer sonen in för att hämta sina saker. Och då önskade jag att jag var ute och nergrävd i ett dike. Nu var jag tyvärr inte det utan vart tvungen att säga:
Oj då, det glömde jag!

Om jag inte hade varit så snäll som jag är hade jag aldrig gått till affären åt tanten, hunden hade inte
blivit glömd och jag hade inte lovat att handla åt sonen. (vilket ändå inte hände)

Kanske ska återvända till källaren tills dammet har lagt sig!

[iller]

Aldrig hört talas om att skriva lista? :p

[Pappagoran]

Aldrig hört talas om att skriva lista? :p

Jodå, skrivit många listor men aldrig kommit ihåg var jag lagt dom 

[iller]

Aldrig hört talas om att skriva lista? :p

Jodå, skrivit många listor men aldrig kommit ihåg var jag lagt dom 

Haha illa ;p