Guldforum.se

Strövade tidigare i dag igenom en av Linköpings parker så där halvtrött och söndagsuppgiven som man kan vara när man inser att halva semestern redan sprungit förbi och är onåbar och långt bortom horisonten. I parken tjoade barn med föräldrar som ständigt påpekade vad de inte fick göra och vad dom inte fick äta. Så jag hade redan slagit dövörat till och gick i mina egna tankar som försökte strukturera det som var kvar av årets semester.

Det var då jag såg något i ögonvrån som fick min hjärna att slå på alla alarmsystem på en gång GULD!!!!. Visst var det guld men såg inte vaskpannan lite konstig ut.... och här någonstans, var jag tillbaka till vekligheten. Det var nu jag insåg hur skadad man egentligen är som guldgrävare när hjärnan ritar fulla pannor bara man ser något gyllengult. Men tack en då hjärnan min, efter en sådan reaktion på ett brunnslock med små vissna blommor från en buske i en park i Linköping kan jag vara säker på att jag inte missar ett endaste mikro i framtiden.....

man blir sadad av det här jag kan inte stanna på någon plats utan att ta med prover hem och krossa till familjens stora förtret men på lång sikt vänjer dom sig för hoppningsvis . //borax