Den här tråden öppnar jag för att diskutera de avlagringar som isälvarna lämnat och möjligheterna att hitta vaskbart guld i isälvsgrus och isälvssand.
Jag utgår från att en isälv - medan den var aktiv - sorterade och byggde upp material på ungefär samma sätt som en "vanlig" älv, å eller bäck, samt att isälvsgruset och isälvssanden i sin tur flyttat sig och sorterats på nytt på ställen där bäckar och åar följer eller korsar de material som isälvarna avsatt.
Någon?
Jag är osäker på vad du är ute efter? :|
Ja, jag funderade själv på om jag var tydlig eller inte.
För cirka 15000 år sedan drog sig inlandsisen tillbaka och smälte bort. En process som tog lång tid.
Någon som läst kvartärgeologi kan säkert detaljerna, men de är inte så viktiga för ämnet.
Efter inlandsisens tillbakadragande kom materialet som isen rivit loss från berggrunden och transporterat - ibland avsevärda sträckor - i dagen.
Det som var mest utbrett var sk moräner, alltså mer eller mindre grovt material som så att säga "släppt från isen". Moräntäcket i Sverige är ofta cirka 5 meter.
Det som syntes och syns tydligast är rullstensåsar.
Ungefär 5% av Sveriges yta var vid tiden för isens bortsmältande täckt med material som smältvatten från inlandsisen, de sk isälvarna, hade transporterat.
Detta material bör till skillnad från moräner och rullstensåsar ha varit "sorterat" av isälvarna, och det uppträder än i dag som isälvsgrus och isälvssand.
***
Nu till den kanske roliga och intressanta frågan:
Vad har hänt i områden där det finns isälvsgrus och isälvssand under de 15000 år som gått sedan inlandsisen försvann?
Hur har vattnet gjort sig väg i dessa områden och hur har efteristidens vattendrag kunnat "fortsätta" sorteringsarbetet av det material som finns på isälvsbottnarna?
***
Rätta gärna eventuella fel i detta, och kom gärna med idéer som ansluter till en hypotes om att vattendrag som flyter genom isälsvsediment kan vara goda vaskplatser, eller inte alls bör vara bättre än andra vattendrag!
Självklart lämpar sig inte isälvsediment särskilt väl för den som vaskar för att hitta en mineralisation i fast berg; mother lodge/moderklyft.
Ah ok, nu förstår jag.
Om vi fick en jätte gryta skulle detta nog ha pulveriserat det mesta guld, till mikroskopiska storlekar.
Men is älvar kan ha potential.
Is älven i sig lär ju har sorterat material, som sagt ovan.
Efter det att det att isälven slutat så fanns det ett "grunt" hav, rörelser i detta kan ha koncentrerat material, referera till HK (Högsta kustlinjen)
ett gott modernt exempel är Nome Alaska. Havet har koncentrerat guldet på stranden. (bla genom våg rörelser)
Vi får då sediment som kan skydda relativt bra, det sitter ju på moränen som kan hålla guld och diverse andra mineral som isen har fått ut ur berggrunden eller dyl ådra. Sedan när detta hav har dragit sig tillbaka är det väl främst elementen som gnager på dessa sediment, och vi själva då.
Även till dessa dagar har vi åar och dyl som "gräver" sig ner i sido bankarna under vår floden och där med för med sig material (grus, sand, sten) där i från.
Områden som inte utsattes för "havet" utsattes ju dock fortfarande för våra kära element. (vatten, vind etc)
Tills det att det fanns växtlighet (vegetation) nog som kunde "hålla" kvar gruset etc.
Så visst det finns ett antal olika ställen av intressen. Att leta i sediment kan dock vara ett problem om man letar efter en "åder" (guld åder tex) då detta kan komma från diverse områden. Men om man vill roa sig genom att bara vaska eller så, helt perfekt! Räkna dock inte med större nuggets, de har TROLIGTVIS blivit mindre.
Det mesta morän guld jag har hittat är mikro, dock har jag hittat 4 bitar som är runt 2-3 mm.
Intressant eucitzen,
Först om jättegrytor.
Det är alldeles rätt som du skriver. Guld blir pulvriserat i AKTIVA jättegrytor, dvs i sådana där vattnet fortfarande driver stenen som gröper ur och fördjupar grytan.
PASSIVA jättegrytor som är belägna vid sidan av den aktiva strömfåran är däremot verkligt effektiva guldfällor (varje gång de överspolas av extra hög vattenföring).
En jättegryta som bildades i en isälv under inlandsisen eller när isen smälte bort kan mycket väl ha fångat in några guldkorn innan den defenitivt hamnade på torra land??
Att "gräva ut jättegrytor" kan dock vara kontroversiellt här i Sverige.
***
Att jag kom in på ämnet "isälvar" beror på att jag stötte på en plats i Dalsland där det skall finnas vaskbart guld i en å som löper genom en ganska bred dal.
Åns tillopp kommer direkt från en stor sjö, så den vägen kan det knappast det guld som ån för ha kommit.
"Vaskstället" är beläget bara några hundra meter nedströms åns inlopp från sjön, vilket ger ett mycket begränsat område som guldet kan ha eroderat från; och några bäckar av betydelse rinner inte heller till ån mellan inloppet och "vaskstället".
Varifrån kan då guldet som finns i ån ha kommit?
Jo, troligen från närområdet i dalen som den flyter genom och äter sig ner djupare och djupare i genom århundraden och årtusenden.
I dalen rann en stor isälv och materialet i den består av isälvsgrus och isälvssand - med några korn guld i kanske.
***
Intressant att höra att du hittat guld och inte bara mikro i morän.
Aktiva jätte grytor, ja.
Nack delen är om det ät en stor gryta så samlas mest troligt även en stor del låg densitets material i den. Detta kan lätt "ses" i en å efter att man grävt en större grop. Även lerpartiklar kan då hamna i hålet. Men visst kan senare material av högre densitet ha ersatt det av låg densitet, om det fortfarande fanns vatten flöde.
Angående detta, du kan ju ta vask "prover" i åns kant, men ändå sedimentet, på så vis bör du kunna se ifall det innehåller guld.
Det går att göra så hos guldströms, där inte bara den nu varande ån är guld förande. De gräver ju i gammalt sediment. :)
Ta prover för varje meter eller så kanske?
Det med moränen och guldet är nog bara tur...Men man vet aldrig. ;)
Intressant eucitzen,
I "Handbok för guldgrävare" av Lars Guldström står det en del om jättegrytors förmåga att fånga och förvara guld(korn).
Boken är inte helt lätt att få tag i, men den går väl att beställa på biblioteket; och om jag minns rätt finns den som CD-version?
Jag tror att det är så att om ett guldkorn hamnat i en jättegryta är det fångat där och det sjunker bara djupare och djupare ner i jättegrytan för varje gång den översvämmas av till exempel vårfloden eller nederbörd från ett häftigt åskväder - som rör om i det övre gruset/sanden i grytan.
Jag grävde ut en mindre jättegryta helt till botten i november 2007 och i den fanns de flesta guldkornen djupt ner i jättegrytan, nära bottnen.
Detsamma gällde för en mängd småsten med ganska mycket granater i. Även majoriteten av dessa (lite tyngre stenar) fanns i lagret nära jättegrytans botten.
***
Tack för tips om hur jag skulle kunna prospektera invid ån som flyter genom isälvssediment.
Ur en artikel i Sydsvenskan 10:e juli 2006:
"– Det var när inlandsisen hyvlade av berget som guldsanden avsattes i mäktiga lager, säger Rolf Guldström. När isen smälte var Emån 400 meter bred på sina ställen. Det gäller att hitta de moränavlagringar där guldet samlades på vissa bottnar i det flödande vattnet, och det är just ett sådant rikt guldstråk som Ädelfors vilar på".
Artikeln som innehåller en hel del "guldgemensamma fakta":
http://sydsvenskan.se/sverige/article17 ... lfors.html (http://sydsvenskan.se/sverige/article170984/Vaska-guld-i-Adelfors.html)
***
Jag har bara varit på guldvaskningen i Ädelfors en gång, men om jag såg rätt och minns rätt så ligger den invid Emån just nedströms en större sjö (??).
Gemensamt med "ån i Dalsland" skulle i så fall vara att det finns få eller inga bäckar som skulle kunna ha fört ner eroderat berg från närområdet till stället där guldvaskningen ligger.
Den nuvarande Emån kan heller inte "flytta guld" genom sjön uppströms guldvaskningen - eller hur?
Även om journalisten felaktigt använt ordet "moränavlagringar" så är det nog så som Rolf Guldström sa, att en väldig isälv avsatt guldet i Ädelfors.
Det som kan vara kontentan ur förhållandena där är att det kan finnas ganska rika alluviala guldfyndigheter som ännu är oupptäckta på andra platser i Sverige där isälvar flyttat mineral från guldförande bergsområden och sorterat det i dalgångar (kanske) några tiotal kilometer från moderklyften??
***
En lite spännande fråga är om Guldströms tror att guldet i guldvaskningen har samma ursprung som det guld som brutits i gruvhålen i närheten, eller om det kommer från andra och ännu inte upptäckta guldådror (längre norrut kanske)?
Nej Emån kan inte föra material genom dammen och sjön till nedre delarna av Emån.
Däremot är det guldhaltiga sediment där, som Rolf sa.
Du kan själv testa, vissa sediment innehåller bra med mikro guld, "högarna" lär väl vara kända för det. :)
Var ifrån det kommer vet jag inte själv faktiskt. :|
Så som jag har fattat det så är guldet i "guldvaskningen" avsatt på naturlig väg; alltså fört dit av vatten, medan materialet i "högarna" är skräpet efter vaskning av krossat berg från gruvhålen uppe på höjderna.
Hur det än ligger till med hur guldet hamnade där så är det ju roligt för många att det finns en både guldrik och välorganiserad vaskplats i Ädelfors.
Jaså? Jag är faktiskt inte säker, men det finns en del guldförande sediment i å kanten. :)
I alla fall enligt min vask panna. ;)
Det låter helt normalt eucitizen.
Även om inte den "nuvarande Emån fjärrstansporterat guldet" i dalen i Ädelfors så äter den sig ner i de gamla grusavlagringarna århundrade för århundrade.
Lättare material spolas nedströms årligen, medan grövre material och tungt material (guld) blir kvar.
Allt eftersom åren går slits knytnävsstora stenar ner till grus, och till sand och ler som försvinner nedströms, medan guldet snarare gräver ner i åbottnen än sig än flyttar iväg långt mot havet.
Det är det också. -Helt normalt alltså.
Men det var också ett tips till de som vaskar där och inte vill betala. :)
Fyller på med kanadensisk läsning om istid/isälvsgrus mm
http://neogeo.kent.edu/munro/glacial/Brennand_Tracy_A.pdf (http://neogeo.kent.edu/munro/glacial/Brennand_Tracy_A.pdf)
Nääe, får inte länken att fungera.. >:(
Det är precis ett sånt här ställe som ni diskuterar här som jag har planer på att kolla på här i faggorna, tack för länken till artikeln den ska läsas.
I svunna isälvars spår
Härligt och äntligen är det någon som bryr sig om de fantastiska isälvarna. Vi jagar guld i bäckar forsar och älvar och klurar om deras sorterings förmåga men tänker då inte längre än näsan räcker. Ingen tänker på isälvarna vars sediment bara ligger där, men det har aldrig funnits större och mäktigare vattendrag än isälvarna och deras sorterande förmåga är så ofantlig att vi inte riktigt kan förstå det.
Men var för letar vi inte där, det är ju bara att besöka ett grustag så ser man att det är ju där i isälvs sedimentens mäktiga lager man ska leta efter guld. Ta en valfri karta av SGU:s jordartskarta och låt kvartärgeologin fånga dig, du ser där isälvarnas mäktiga gröna spår i landskapet när de ringlar sig genom kartbladen. Så var ska man gräva om inte där i de gamla isälvarnas bottnar, strunta i dagens vattendrag gräv i isälvsbottnarna och ta med dej materialet till någon plats där du kan vaska eller köra en ränna. Jag har byggt ett stationärt vaskverk bestående av en keene ränna hopkopplad med en Guldströms blåränna med en rejäl vattenpump och ett cirkulerande vattensystem bestående av några vattentunnor, allt placerat lättillgängligt vid mitt sommarställe.
[mmg]69[/mmg]
Så ger jag mig sedan ut i landskapet och besöker vägskärningar, grustag, nya hyggen och sandstränder, där jag tar med mig tioliters prover som jag kör i mina vaskrännor. Att man sedan kan glida omkring i skogen med en kikare på magen och ryggsäcken full av grus och ändå bara tas för en nördig fågelskådare käns rätt så kul. Man behöver inte förklara något för dem man eventuellt möter i skogen, för dem är man bara en vanlig fågeltok.
Jag lovar att genom att ta prover i olika miljöer och följa de gamla isälvsbottnarna slingrande fåror så lär man sig mycket om kvartärgeologi som inte går att läsa i böcker och hur mycket guld man hittar säger jag inte, det får ni lära er av egna erfarenheter.
Vad gäller Guldströms guldvaskar camp vid Ädelfors så ligger den i en massiv isälvsavlagring som sträcker ända bort mot Vetlanda. Detta är en isälvsavlagring som inte har något med Emån att göra, för 12000 år sedan när den smältande isen var isälvarnas motor fanns inte Emån så Guldströms får ursäkta men allt annat är skitsnack. Att det finns guld i isälvens gamla botten är ju inte så svårt att förstå när man tittar på SGU:s guldkarta över Vetlanda trakten, kartan bygger på prover i morän men isälvens sträckning kommer ju därifrån, det ser man tydligt på jordartskartan över området. Hur mycket guld det finns i avlagringen går ju däremot inte att säga då den lokala variationen säkert är komplex.
En sak vet jag dock med säkerhet och det är den att jag tagit säkert 70 liter grusprover runtomkring isälvsavlagringen vid Ädelfors utan att hitta ett enda mikro. Men sitter man i Guldströms grop så hittar man alltid guld är det inte märkligt...... jovisst men för att förstå kvartärgeologin mysterier måste man noga lära känna lokalgeologins alla ingående parametrar och detta kan var mycket svårt. Så det är bara att gräva på alltid lär man sig något nytt.
Men möter du någon i skogen med ryggsäck och kikare som går mycket stadigt, ja då kan det vara mej du möter. Men det är inget att bry sig om för jag är ju bara en vanlig fågeltok.....eller....
**Admin justerade bildadressen**
Hur djupt brukar du gräva i isälvsrännorna?
Kul sätt att prospektera, då kan man ha kul både i skogen och hemma. Får nog annamna din taktik lite mer när säsongen kör igång :)
Intressant inlägg. Då får man undersöka SGU:s kartgenerator ännu mer. Det kanske t.om. kan bli lite prospektering här hemma, trots att jag saknar vettig natur och vattendrag.
Tror du är inne på en bra ide här Bengan. Det finns flera nackdelar med våra tidigare istider (för guldgrävare) och just därför borde man fokusera på fördelarna med vad just istiderna ställt till med. Kom gärna med lite tips på hur du gräver vid olika slags isälvsavlagringar, rännor osv
Har oxå funderat lite kring koncentrationen i "gropen".
Om man kolla vilket djup som de höga koncentrationena finns på så är det inte så märkvärdigt. Vem f-n gräver sin ner två meter på en vanlig utflyktsprospektering :o
Om man läser prospekteringsrapporten från Hinden så är det samma där, djupt nere under blocken så kommer flagorna. Med tanke på att Hinden är naturskyddsområde (vad jag ha hört) skulle det vara föga poppis att ett gäng fridstörare med 5,5hk Hondapumpar kom och fräste bort allt ytmaterial.
Jag har för mig att Johannes sa att guldet börjar mer eller mindre direkt efter ytskiktet i ädelfors, med andra ord efter ca 30-40cm.
Själv försöker jag i första hand då gå i bäckar/åar som korsar isälvs sediment, så sorterar dem materialet och jag kan bara slappa. Går det inte, ja då får man improvisera genom att ta prover. :)
En stad några mil öster ut ligger på en bädd av isälvs sediment.
Har inte tittat så noga än, tyvärr. I mitt fall var det väldigt rentvättat grus, mest fullt av silikater.
Citat från: Bengan skrivet 20 Januari, 2013, 19:03:39
I svunna isälvars spår (Massa text)
Inspirerande, Tack Bengan! Hädanefter blir det en påse standby i ryggsäcken & en lillspade.
Myspoäng att stå på sin egen bakgård & vaska :)
Jag bor på isälvssediment grus.... efter bengans inlägg så tänker jag rota fram stolpborren (igen) och ta en runda med cykeln :)
Får hålla mig från grannes tomt antar jag ;)
Gräver ni i isälvssediment så är det ganska lätt att se hur dåligt de flesta isälvarna sorterar materialet "rullstensås".
Men självklart har många isälvar följt förkastningssprickor "naturliga försänkningar" i dessa naturliga försänkningarna i landskapet rinner det sedemera ofta ett vanligt vattendrag som kan vara jättebra på att sortera gammalt isälvsmatrial. Så om vattnet rinner eller har runnit parallellt med den gamla isälvsavlagring tror absolut det finns goda chanser att hitta guld. Men om vattendragen endast korsar varandra tror jag det är utsiktslöst.
Alla uttorkade flodbädar är inte isälvsmaterial jag tror ni blandar ihop det.
Lite mer fakta om detta!
http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/isalvsavlagringarglacifluvialaavlagringar.4.49aebab41110298c34b80003486.html (http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/isalvsavlagringarglacifluvialaavlagringar.4.49aebab41110298c34b80003486.html)
Jag grävt en hel del i isälvsmaterial. I Västerbotten har jag hittat guld i Lyckseletrakten och längre norrut medan jag närmare kusten kammat noll. Guldet verkar alltså tom lämnat isälven relativt tidigt pga dess vikt. Drömmen vore att hitta ett isälvsmaterial som innehåller ca 1 gram guld per kubikmeter (ca 1.5 ton). Då skulle jag muta in direkt!
Problemet är att sådana koncentrationer har jag endast hittat i smala stråk längs de aktiva älvarna som går i isälvsmaterial. Jag letar dock vidare!
Just nu försöker jag dock prospektera ett område som består av urskog som är så tätt att man skulle behöva hugga sig igenom... Vem har sagt att livet ska vara lätt. Mitt enda fynd fram till nu är en stulen motorcykel som polisen inte orkar hämta. C:-)
Tittar man på NGU.no så finns flera kända fyndigheter av ädelmetall på dina breddgrader eller högre upp.
Följer några trådar på FB med norska vaskare och de håller sig gärna i norr - och lyckas bra.
Hoppas att länken funkar: http://bit.ly/14JD0uI (http://bit.ly/14JD0uI)
Tack för länken.
Visst har vi många guldfyndigheter här uppe och många är säkert inte upptäckta än ::)
Håller vi oss till isälvssediment är min erfarenhet att man hittar mer och grövre guld ju djupare man gräver.
Problemet är att groparna vattenfylls och stövlarna fastnar :))
Jag tror faktiskt att man måste ner mot berggrunden och det låter sig oftast inte göras utan maskiner.
Min drivkraft är att det finns rika fyndigheter med vaskguld där moder natur skapat försänkningar som en naturens egen vaskränna.
Om jag hittar någon sådan fyndighet ska jag bjuda in alla forumiter ;D
Otroligt intressant läsning. Jag har ingen kunskap om geologi eller dylikt men jag funderade ändå i dessa banor när jag valde min bäck som jag ska börja vaska i.
Det är en liten bäck som rinner längst nere i en dalgång som skapades av inlandsisen. En enkel provvaskning är det enda jag hunnit med men i den hittade jag mikroguld och en liten flisa. :)
Tack för den utförliga infon Bengan!
SGF säljer:
Istidens landskap (jordarter och terrängformer)
55 sid. Intressant häfte om istidens grusavlagringar mm. för oss guldgrävare. Massor av kartor och foton. A4 format.
100 kr + frakt 20 kr
(http://guldvaskarn.org/shots/bjorkbom/guldgruvan/istidens-landskap-125x167.png)
Citat från: johanssonsan skrivet 29 December, 2013, 20:35:22
SGF säljer:
Istidens landskap (jordarter och terrängformer)
55 sid. Intressant häfte om istidens grusavlagringar mm. för oss guldgrävare. Massor av kartor och foton. A4 format.
100 kr + frakt 20 kr
(http://guldvaskarn.org/shots/bjorkbom/guldgruvan/istidens-landskap-125x167.png)
...sänd 1 till mig,tack.
Citat från: rainman1618 skrivet 29 December, 2013, 20:52:26
Citat från: johanssonsan skrivet 29 December, 2013, 20:35:22
SGF säljer:
Istidens landskap (jordarter och terrängformer)
55 sid. Intressant häfte om istidens grusavlagringar mm. för oss guldgrävare. Massor av kartor och foton. A4 format.
100 kr + frakt 20 kr
(http://guldvaskarn.org/shots/bjorkbom/guldgruvan/istidens-landskap-125x167.png)
...sänd 1 till mig,tack.
Du köper den från SGF:
http://guldvaskarn.org/om-sgf-guldgruvan.html (http://guldvaskarn.org/om-sgf-guldgruvan.html)
Dags att skrämma liv i en gammal tråd tycker jag. hur har det gått för de inblandade parterna har isälvsgruset givit något??
har några isälvsavlagringar här i takten. och dessutom en backe som en jordbrukare har grävt sig in i och har ni en ras slänt som är 20m under befintlig mark nivå. kanske är värt att åka ditt och fylla några hinkar med material och vaska igenom.
Ytterst begränsat resultat har isälvar givit, men några korn blev det trots allt. :)
När du hittade dina korn, var du då på torra lan i sedimentet eller var det någon bäck eller å som rann i samma sträckning?
Citat från: Joakimlarsson skrivet 04 Januari, 2019, 00:27:33
När du hittade dina korn, var du då på torra lan i sedimentet eller var det någon bäck eller å som rann i samma sträckning?
Torra land i mitt fall. Men det är värt att prova bäcken också, om det går en igenom isälvssedimentet.
hej. om ni vill hitta guld är det bättre att gräva där andra har hittat tidigare. ta en sväng upp till norra finland . pelle vedbodeng sgf 3 strax utanför tankavaara.