Svenskarne i guldlandet.
Från Nome i Alaska skrifver en utvandrad nerking, som rest dit upp förliden vår, i enskildt bref af 24 sep- tember, som publiceras af Nerikes Allehanda : »Det finnes mycket guld i Alaska, men det är hårdt att få tag i det. Det oaktadt strömmar folk i tusental till, så snart det talas om någon ny fyndplats. 1 våras var det öfver 20 tusen menniskor, som kommo hit, men största delen har redan begifvit sig tillbaka, utan att finna nämnvärdt med guld, och en annan del reser också hem, innan det fryser till. Det är dyrt att lefva här uppe un- der vintrarna, och dessa äro 7 till 8 månader långa. Jag har ännu ej fun- nit någon guldgrufva för egen del, men i nästa månad_ ämnar jag mig ut på fotvandring inåt Alaska och för- söka att leta upp en sådan. Hittills har jag hela sommaren arbetat med guldvaskning för andra. Betalningen är här på platsen 8 dollars (= 29 kr. 60 öre) om dagen, men endast målen kosta 3 dollars dagligen. Somliga ha tur och göra ett godt fynd. Det är många svenskar, som för ett par år sedan kommo hit utan en dollar på fickan, men som nu äro egare till 3 eller 4 hundra tusen dol- lars, d. v. s. äro millionärer; och än- dock ha de mycken guldförande mark, som ej är genomsökt. Guldet finnes här till det mesta i bäckar, som rinna fram mellan de höga fjällen. Man träffar det en eller annan fot från öfra kanten af jordytan, mer eller mindre rikligt. Sommaren har i år varit jemförelse- vis vacker. Den varar vanligen högst två månader, men under denna tid brukar det regna nästan ständigt.
Ur Dalpilen 24/8 1923.
(Felen i texten beror på OCR-scanningen)
***
Guldfynden i Äfvsbyn — >gruvdille> Inrmitama av de förut omtalade guld- fyndighetcrna i Stora Kanisbcrget i Alvsbyn i Norrbotten ha beslutat bilda ett aktiebolag samt uppföra c:i mas ign. Vem som helst inbjudes till aktieteckning ä 100 kr. pr aktie. Bergmästare C. Asplund i Luleå be- tecknar uppgiften om fyndigheterna som någonting orimligt och den planerade aktieteckningen som en ingalunda sund affär utan snarare som ett utslag av • gruvdille. Beträffande cicn guldhalt av 1 gram pr ton. som malmen vid analyse- ringen visa: sig irmehåRa, framhöll bergmästaren, att da 1 gram guld är vardt kr. 2: 11, lönar det sig knappast att bearbeta en gruva, som innehåller mindre än 15 å 20 gram pr ton, och malmådran förefaller allt för smai.
Ur Blekingeposten 13/8 1872.
(Felen i texten beror på OCR-scanningen)
***
Guldanledningar i Jetntland. I Jemt- latuis Tidning Utse.: Enligt hvad man har sig bekant och som omtalas såsom faktiskt skall för omkring 30 :'ir tillbaka dåvarande bergmästaren Franzén på gränsen, mellan Jemtland och HerjeädaJen hittat ett löst lig- giinde o vartstycke, b vilket han vid närmare undersökning fann innehålla guld. Berg- mästare F:s strax defeftor inträffade sjukdom och död föranledde att vidare undersökning dä ej anställdes på platsen, der förutnämda q vartstycke fanns liggande. Nu har en person, som en rid vistats i Kabiormen. der an- ställt v.!skni:i.; och skall denna* vaskning ut- fallit så. att guld anträffats. D^n antydda personen hyser de båsta förhoppningar om att i d - djupare lagren finna guld till större ymnighet, da det hittills funna anträffat., pil ringa djup.
Ur Östgötaposten 4/11 1898.
(Felen i texten beror på OCR-scanningen)
***
"Ett guldland dock detär." Skall man måhända en gång få med bokstaflig tillämpning sjunga så om den nordligaste delen af den skandi- naviska halfön? Man gör sig den frå- gan då man nu iäser ett telegram från Sundsvall, enligt hvilket den från Klon- dyke. hemkomne guldgräfvaren Nils Jonsson, hvilkan.i Norrbottens lapp- mark sökt etter guld, skulle haft den framgång att han lär komma att göra tvä inmutningar 1 Karesuando sockeD. spår efter guld anträffats men icke i så stor mängd att arbetet kan löna sig. Samtidigt med dessa guldrykten från den svenska lappmarker: komma lik- nande uppgifter frän den norska si- dan. I början af Februari detta är sände grosshandlare O. Mölback 1 Kri- stiania en expedition pä åtta man till norska Finmarken för att söka efter guld i elfvarne. Expeditionen stod undpr ledning af Klondykemannen C. M. Andersen och gjorde sina under- sökningar i synnerhet i Tanadistrik- tet. Expeditionens ledare har nu i dagarne kommit tillbaka till Kristia- nia. Visserligen har företaget, efter hvad som upplyses, ej lönat sig det första året, men hr Andersen säges dock gjort fynd, som berättiga till goda förhoppningar. nigt guld har m?n äfven funnit större guldklimpar på elrbottnarne, nära nog så stora som 5 ören. Guldvasbningen deruppe kommer att fortsättas nästa år och då nu alla förberedande arbe- ten redan äro färdiga torde företaget blifva mera lönande. Hr Andersen är en ovanligt ihärdig och dugtig man, och hvem vet, om han ej en vacker dag upptäcker ett nytt Klondyke i Finmarken?
Ur Tidningen Kalmar 18/2 1901.
(Felen i texten beror på OCR-scanningen)
***
Ett guldsökningsbolag i Norr- botten torde komma till stånd inom den närmaste framtiden. Stiftare äro bland andra flera f. d. guldgräfvare, i främsta rummet den från Norden- skiöldska Klondyksexpeditionen be- kante agronomen Johan Åkerström. Bolagets verksamhet skall gå ut på att hufvudsakligen inom Norrbottens äldre och nyare flodbräddar och terrasser uppsöka och förvärfva fält. der vaskning efter guld kunde på ett lö- nande sätt bedrifvas, samt att der- jemte tillgodogöra sig andra värde- fullare mineralförekomster, som kun- na påträffas under sökandet efter guld