Denna fråga har kommit upp flertalet gånger både här och på facebook.
Därför, av nyfikenhet, vaskade jag lite sand från en sådan och analyserade koncentratet:
(http://i1209.photobucket.com/albums/cc389/Voltaire_Lapidary/IMG_1378_zpswmfk59mq.jpg)
Vid separationen gav det resultatet: 59ppm silver, 3 ppm guld.
Så, för att slutgiltigt ta kål på frågan: Det kan vara värt att prova.
Fantastiskt!
Men hur såg detta ut i pannan? 3 ppm är väl 3g/ton vilket i sin tur är 100 isälvsguldkorn per testpanna.
Hur såg silvret ut i pannan?
Citat från: GoranS skrivet 07 april, 2017, 10:48:57
Fantastiskt!
Men hur såg detta ut i pannan? 3 ppm är väl 3g/ton vilket i sin tur är 100 isälvsguldkorn per testpanna.
Hur såg silvret ut i pannan?
Såg ut som vanlig svartsand, förmodar det var bundet i sulfider/oxider, tror jag. Endast något enstaka guldkorn syntes.
3ppm är 3g/ton. Nästa gång ska jag ta ett foto, tog inget då jag egentligen inte väntade något resultat! ::)
3g/ton är ju osannolikt mycket. Eller menade du 3g per ton koncentrat?
Hur kan vi göra för att separera guldet och silvret från varandra och övriga mineral?
Citat från: GoranS skrivet 07 april, 2017, 11:59:43
3g/ton är ju osannolikt mycket. Eller menade du 3g per ton koncentrat?
Hur kan vi göra för att separera guldet och silvret från varandra och övriga mineral?
3g/ton råmaterial.
Detta var ju bara för en indikation - jag har inte kommit så långt att jag måste fundera på hur jag ska separera guld, silver & övriga mineral ännu.
Dock måste det undersökas närmare vid senare tidpunkt.
Det beror ju på vilka mineral det rör sig om som är silver- & guldförande.
Det i sin tur avgör hur man kan bryta & utvinna det.
Citat från: GoranS skrivet 07 april, 2017, 11:59:43
3g/ton är ju osannolikt mycket. Eller menade du 3g per ton koncentrat?
Hur kan vi göra för att separera guldet och silvret från varandra och övriga mineral?
Varför skulle 3ppm vara osannolikt mycket?
Det är ju ungefär vid de halterna först det brukar börja bli intressant. :D
3 gram per ton är typ 10 ggr mer än vad som krävs för lönsam kommersiell vaskning. Det är tre gånger mer än brytningen vid Björkdalsgruvan som är höglönsam trots att malmen måste sprängas och krossas först, något isälven gjort gratis åt oss.
Skulle det visa sig att vi har så höga halter i isälvsmaterial och därtill stora mängder silver, men att det är maskerat genom att vara bundet i sulfider, ja då är det en revolution för svensk guldvaskning.
Det är ju sant att det finns gruvor med mycket låga halter guld som bryts med vinst.
Dessa å andra sidan sitter ofta på kilometer långa, enorma fyndigheter. "Size matters", i detta fall.
Det är, tror jag, inte tillämpbart på en isälv.
När jag pluggade geologi fick vi med oss som tumregel att 4g/ton och uppåt är intressant.
Men den siffran har några år på nacken. Hade inte ädelfors gruset något i stil med 2g/ton?
För att sätta det i kontrast.
Nå, i vilket fall som är nog min säsong planlagd..
3ppm är ju en mycket bra halt. Men att kalla det osannolikt hög är ju att ta i tycker jag.
I fast berg är det ju inte alls osannolikt att hitta sånna halter.
Vi (min far och jag) har haft halter på runt 2 ppm i flera prover under Mineraljakten. De har inte varit speciellt "svåra" att hitta. Oftast är ju kopparhalten i de proverna intressantare än guldet.
Att ha de halterna i vaskmaterial...tja... Egentligen är ju vaskmaterial bara krossat berg och där har man den fördelen att guld kan ha koncentrerats i en liten ficka.
Sen är ju inte allt guld synligt. Det allra mesta är ju osynligt guld som är bundet i andra oxider etc.
Svavelkis som vi guldvaskare nästan rynkar näsan åt innehåller ju ofta en stor mängd guld.
Sätter man det i relation till vaskguld är det enorma halter. Där jag vaskar har vi som bäst 10 gram / ton isälvsguld och det genererar runt 300-500 synliga guldkorn per testpanna. Jag har även en annan bäck med lite större isälvskorn och uppskattningsvis 5 gram per ton, vilket ger ca 100 något större korn per panna.
Om man kan ha 3 gram per ton men bara ett synlig guldkorn, ja då vågar jag inte ens tänka på hur mycket guld jag kastat tillbaka i bäckarna som varit bundet i svartsanden.
Så jag blir mer nyfiken kring tekniken. Kan jag spara svartsanden och göra likadana tester som du? Hur gör jag då? Borde jag spara svartsanden?
Citat från: GoranS skrivet 07 april, 2017, 18:22:08
Sätter man det i relation till vaskguld är det enorma halter. Där jag vaskar har vi som bäst 10 gram / ton isälvsguld och det genererar runt 300-500 synliga guldkorn per testpanna. Jag har även en annan bäck med lite större isälvskorn och uppskattningsvis 5 gram per ton, vilket ger ca 100 något större korn per panna.
Om man kan ha 3 gram per ton men bara ett synlig guldkorn, ja då vågar jag inte ens tänka på hur mycket guld jag kastat tillbaka i bäckarna som varit bundet i svartsanden.
Så jag blir mer nyfiken kring tekniken. Kan jag spara svartsanden och göra likadana tester som du? Hur gör jag då? Borde jag spara svartsanden?
Sysslar man inte med gruvbrytning utan bara vanlig guldvaskning så är det väl egentligen bara det synliga guldet som är intressant. I allafall är det så för mig.
Sen spelar det inte mig nån roll om det är 10 eller 0,1 ppm. Jag räknar synligt guld.
Är jag ute i annat prospekterings ärende så är det ju en annan sak.
Däremot försöker jag hitta även det minsta synliga guldet med lupp för att avgöra guldförande zoner vid prospektering. Ger ju ledtrådar var man kan hitta vaskvärt guld.
Citat från: GoranS skrivet 07 april, 2017, 18:22:08
Sätter man det i relation till vaskguld är det enorma halter. Där jag vaskar har vi som bäst 10 gram / ton isälvsguld och det genererar runt 300-500 synliga guldkorn per testpanna. Jag har även en annan bäck med lite större isälvskorn och uppskattningsvis 5 gram per ton, vilket ger ca 100 något större korn per panna.
Om man kan ha 3 gram per ton men bara ett synlig guldkorn, ja då vågar jag inte ens tänka på hur mycket guld jag kastat tillbaka i bäckarna som varit bundet i svartsanden.
Så jag blir mer nyfiken kring tekniken. Kan jag spara svartsanden och göra likadana tester som du? Hur gör jag då? Borde jag spara svartsanden?
Silvret är lätt att testa; rosta svartsanden och låt bada/vila i salpetersyra eller svavelsyra.
Skulle tro batterisyra kan funka, men ej provat.
Slå i lite saltvatten (ca 5g salt/liter) efter 24h - får du ut vitt pulver finns det silver. Närmare bestämt silverklorid.
Rostningen görs bäst
utomhus i en järngryta kanske på en liten brasa. Eller med gasol vid mindre mängder.
Rör om för en jämn rostning och undvik ångorna/gaserna! (Giftigt!)
Dessutom blir man snabbt omedveten om gaserna - då är det inte långt kvar innan man tar skada!
Det är en "hemmafixares" test på om det finns silver - det visar inte hur mycket.
Görs på egen risk!Jag personligen gör kapellering (= fire assay). Det kräver dragskåp och lite annat trevligt - inget du bör göra på en handvändning. Men det finns gott om böcker om du vill läsa på.
Vill du kan jag testa något av din svartsand, jobbar ändå på en ny smältugn att inviga om 1-2 veckor..
Så får du en indikation. Ibland är guldet fritt från sulfider, ibland inte.
Jag tror jag har kvar lite svartsand från min tur häromveckan till Norrland. PMar dig imorgon isåfall och skickar den!
Efter att ha försökt sätta mig in i detta så verkar det mycket riktigt som att svartsand är fullt av guld även när det inte syns.
Om jag förstått det rätt verkar det ganska enkelt att smälta ut metallerna. Sen får man en klump av koppar, silver och guld men att därefter separera alla komponenter verkar vara oerhört svårt...
Citat från: GoranS skrivet 08 april, 2017, 22:50:26
Efter att ha försökt sätta mig in i detta så verkar det mycket riktigt som att svartsand är fullt av guld även när det inte syns.
Om jag förstått det rätt verkar det ganska enkelt att smälta ut metallerna. Sen får man en klump av koppar, silver och guld men att därefter separera alla komponenter verkar vara oerhört svårt...
Kommer ihåg ett ställe vi var på på en av de första prospekteringarna jag anordnade runt skövdetrakten. Vi var ett gäng som var ute men inte hittade vi mycket, tog dock med svartsanden hem.. kollade sen norgrannare på den och såg då att det verkade som att svartsanden hade kapslat in guld. Krossade skiten och körde igenom det i pannan och kollade med en lupp sen. Det var hur mycket guld som helst som kanske var runt en 400mesh i storlek, var inte synligt för blotta ögat men hade nog minst 4-500 kort i pannan.
Visar det sig att vi har mängder med vaskguld i Sverige som bara ser, ja, lite svartare ut än vanligt, och någon hittar en vettig teknik att omvandla det till gediget gult guld - då är ju detta en game changer.
Jag tror vi kan intressera oss för silvret här med. Det har sitt värde också och vi har gott om det i landet. I vilket fall som helst så kommer säsongens svartsand definitivt att sparas. Hinner jag dessutom få en indikation om goda halter i sådant kanske man även bör aktivt samla mer svartsand också, exempelvis flarebyggen med tygmattor i som man lätt kan skölja ur frekvent.
Diverse anekdoter på nätet gör gällande att det gömmer sig oerhörda mängder ädelmetall i det vi hittills kastat tillbaka i vattnet. Jag tror inte på det förrän jag ser det men det ska bli spännande att utforska detta ytterligare.
Även jag har hört att det finns "osynligt" guld i svart sand.kommer inte ihåg hur mycket det fanns i 1liter svart sand .men förvånansvärt många gram.
Citat från: GoranS skrivet 09 april, 2017, 12:19:48
Visar det sig att vi har mängder med vaskguld i Sverige som bara ser, ja, lite svartare ut än vanligt, och någon hittar en vettig teknik att omvandla det till gediget gult guld - då är ju detta en game changer.
Jag tror vi kan intressera oss för silvret här med. Det har sitt värde också och vi har gott om det i landet. I vilket fall som helst så kommer säsongens svartsand definitivt att sparas. Hinner jag dessutom få en indikation om goda halter i sådant kanske man även bör aktivt samla mer svartsand också, exempelvis flarebyggen med tygmattor i som man lätt kan skölja ur frekvent.
Diverse anekdoter på nätet gör gällande att det gömmer sig oerhörda mängder ädelmetall i det vi hittills kastat tillbaka i vattnet. Jag tror inte på det förrän jag ser det men det ska bli spännande att utforska detta ytterligare.
Här finns hårdvaran: http://brokenback.ca/product/leach-plant/
och hur: http://theweekendprospector.com/index_files/Page1490.htm
hrmm...kan nån briefa mig om hur den där manicken funkar?
Citat från: GoranS skrivet 08 april, 2017, 22:50:26
Efter att ha försökt sätta mig in i detta så verkar det mycket riktigt som att svartsand är fullt av guld även när det inte syns.
Om jag förstått det rätt verkar det ganska enkelt att smälta ut metallerna. Sen får man en klump av koppar, silver och guld men att därefter separera alla komponenter verkar vara oerhört svårt...
Man bör ju analysera det för att veta säkert, men som Iller sa så hjälper i simplaste fall även att bara krossa det.
Du bör prova det också!
Att smälta ur metallerna är hyfsat enkelt - bara man får till hög temperatur och rätt flussmedel.
Gör man fel med flusset blir slaggen trögflytande och ofta full av små metall kulor som aldrig sjönk till klumpen i botten.
Det bör då krossas och vaskas. Rätt fluss kan man pröva sig till!
Att vidare separera är inte så svårt. Men det måste vara 2-3 delar silver till en del guld. Eller mer silver, vilket ej skadar.
Utspädd salpetersyra funkar. Silver & koppar löses upp. Guld blir kvar.
För stark syra så "rivs" klumpen isär och guldet blir mycket smått och svårt att ta vara på.
Fördel är om man kan försiktigt värma den utspädda syran - går fortare.
Silvret kan sedan fällas ut med saltvatten eller genom en bit kopparplåt. Kopparn fälls sedan ut med en utsliten järnbit..
Alternativt kanske man kan ge sig på elektrolys, men då tror jag man behöver spara på sig lite större mängder...
Citat från: GoranS skrivet 09 april, 2017, 16:41:12
hrmm...kan nån briefa mig om hur den där manicken funkar?
Misstänker att komplett anvisning finns i den skrift som rekommenderas av apparatens tillverkare.
Annars kan man Goggla "gold leaching" - fick ungefär 592 000 resultat (0,63 sekunder) så håller där.
Handlar om att i flera steg med kemikalier lösa upp allt krossat material och i proceduren med kemikalier återvinna
vald metall.
Finns allt från cyanid till miljöriktiga alternativ. De miljöriktiga alternativen är tyvärr för dyra att tillämpa i större omfattning
så de faller bort när man inte når någon rimlig lönsamhet i slutänden.
Eucitzens metod med syror, kan man uppnå lönsamhet vid "genomsnittliga" ädelmetallhalter eller ruinerar man sig vid sådana inköp för att få fram ens lite guld?
Jag kanske inte borde ta upp den ekonomiska aspekten på min guldvaskning dock...vågar inte ens tänka på vad varje gram kostat hittills
I en annan tråd har jag skrivit om svavelkis jag hade på ett område. Den svavelkisen var så tung så det var svårt att skilja på guld och svavelkis.
Antagligen innehåller den svavelkisen en hel del guld.
Citat från: GoranS skrivet 09 april, 2017, 19:49:30
Eucitzens metod med syror, kan man uppnå lönsamhet vid "genomsnittliga" ädelmetallhalter eller ruinerar man sig vid sådana inköp för att få fram ens lite guld?
Jag kanske inte borde ta upp den ekonomiska aspekten på min guldvaskning dock...vågar inte ens tänka på vad varje gram kostat hittills
Vet ej riktigt vad du menar med "genomsnittliga" halter och har sällan funderat på någon lönsamhet.
Sällsynt att ha kommit så långt i prospekterings processen. :)
Låt oss anta att du har en bit från smältningen, om det blir lönsamt beror ju även på hur mycket koppar och andra basmetaller som måste lösas upp utöver silver. Är det mycket, lönar det sig inte.
Syror är ju inte helt billigt, men det är nog ingen metod riktigt. Dessutom blir det miljöfarligt avfall om det görs i stor skala.
Hos mig är det minimalt med basmetaller.
Så låt oss för skojs skull gå igenom mina resultat:
59g Silver x 5 kr = 295 Kr
3g guld x 367 kr = 1101 Kr
__________________________
Förenklat värde per ton: 1400 Kr (för enkelhet ignorerar vi övriga kostnader och räknar bara på syran)
Kemin:
Ag+2HNO3= AgNO3+H2O+NO2
I teorin betyder det att jag behöver ca 69g syra totalt för att lösa upp 59g silver.
53% syra har en specifik vikt på 1.56 = 1L väger 1.56Kg. Dock bara 50% syra, förenklat.
Det betyder: 69*2= 138g syra behövs för att lösa upp silvret. (I teorin räknar man ren syra - 100%)
Hur många satser kan jag processa på 1L?
1560/138 ~11 teoretiska satser kan jag utvinna.
Syrans pris per liter: ca 250Kr
Det ger oss:
1490*11~15000 Kr för en liter syra med en kostnad på 250 Kr.
Slutsats? Ja, det kan vara lönsamt under rätt förhållanden. Men det måste inte vara det.
Låter ju utmärkt än så länge. Skulle man ha mycket basmetaller, tror du det är nån vits att magnetseparera lite innan man smälter ner svartsanden, eller är det risk att man tar med sig mycket guld då med? Går iofs att testa det också...
Svartsanden som är på väg till dig kommer från ett guldintensivt område där gruvorna i närheten producerat endast guld i sulfidmalmer alternativt också silver som sidoprodukt. Basmetallhalter verkar blygsamma. Det ska bli spännande att se hur komponenterna förhåller sig jämfört med en isälv i Sydsverige.
Koncentratet har jag kört försiktigt i en guldskål men det finns en hel del små synliga guldkorn kvar i det ändå. Du kanske vill ta ut dem för att inte "kontaminera" provet. Ursprungligen innehöll det 5-10 ppm synligt guld (råvaran, ej koncentratet) och utgår man från att det mesta är bundet i svartsanden kan ju detta bli hur spännande som helst. Tack för du bidrar med din kunskap!
Ett bra flussmedel ska binda järnet vid smältning. Koppar är något svårare att få till en slagg.
Jag kan inte all metallurgi exakt men koppar tror jag är största boven.
Sedan är det ju helt beroende på vad som finns i malmen.
Nickel, selen, arsenik och lite andra kan ju också vid somliga tillfällen strula, tror jag.
Jag kör nog provet som det är, bara för att se vad du missat. :))
Jag vaskade heller inte ut allt guld innan analys, så... Jämförelsen blir jämnare mellan isälvarna.
Men det kan nog hända att jag analyserar det med det mesta guldet borttaget också, bara för att se vad som ligger i svartsanden. Får se vad jag hinner. Har säkert 50-talet analyser som väntar..
Jag vill inte erkänna det men jag är jätteexalterad över vad du kommer hitta i min sand
Att få guld, silver och koppar kvar i smältan är ju jättebra, iallafall är det superenkelt rent teoretiskt att separera de tre. Koppar är dessutom enkelt och billigt att tillsätta till smältan för att samla upp ädelmetaller, skala några gamla kablar bara och lägg i :)
Koppar i överskott avskiljs enkelt från en metallklump genom elektrolys i t.ex. kopparsulfatlösning, det går att göra hemma i köket. Guldet och silvret kommer att falla ut då det inte bärs av lösningen, det enda som är klurigt där är att klumpen/anoden ofta tappar bitar som fortfarande innehåller koppar och dessa blandas då med ädelmetallskoncentratet. Men teoretiskt så blir det som är kvar efter att kopparn har lösts upp, "anode sludge" på engelska, ett ädelmetallskoncentrat med silver, guld och eventuella platinametaller däri.
Visst borde det gå att sedan lösa upp silvret med överskott av saltsyra, och få ett nästan rent guldkoncentrat kvar? Då slipper man salpetersyran, som dels är svår att få tag på för privatpersoner, och dels bildar giftiga nitrösa gaser (se kemisk formel ovan med NO2).
Håller med om att andra basmetaller säkert strular till det, men det mesta går att göra av med genom att förorena t.ex. kopparkatoden medan ädelmetallskoncentratet hålls rent :)
Jag har varit sugen på att göra lite sådan här elektrokemi länge nu, metaller kan dessutom bilda otroligt vackra kristaller under elektrolysen. Har "odlat" lite kopparkristaller, och skulle gärna göra det med guld också :D Vet någon vad det finns för bärare av guldjoner i elektrolys av guld förresten?
Tycker hur som helst att det är jätteintressant med sådana här dolda värden i koncentratet, hade aldrig trott att det fanns så mycket silver i omlopp! Har en burk med koncentrat från ett par mindre lyckade prospekteringar, en vacker dag kanske det blir något av den ... :))
Goran,
Kan tänka mig det! Påbörjar förberedelser imorgon för en helgs provtagning av isälvssediment.
Highbankern åker fram första gången på länge! ^-^
Jag tar mig ann dina koncentrat snarast möjligt.
Osmiridium
Korrekt. Ofta gjuter man en stång av metallen som ska gå igenom elektrolyscellen och använder den som anod tror jag.
På svenska kallas det som samlas på botten för anodslam.
Kopparbitarna bör vara små för bästa effekt som "samlare" av ädelmetall - helst pulver som blandas med flussmedel & malm.
Inte alla basmetaller bildar legering med koppar - så redan där kanske det är praktiskt.
Saltsyra funkar mindre bra på silver, då det bildar silverklorid - i princip samma sak som när man tillsätter saltvattnet i salpetersyra för att fälla ut silvret. Silverklorid fälls alltså ut och du är åter på ruta ett.
Alternativet med saltsyran är att vända på processen och tillsätta något så du löser upp guldet och lämnar silver kvar.
Svavelsyra (batterisyra) kanske kan användas. Utvinningen av silvret blir densamma som tidigare beskriven för salpetersyra.
Har inte kollat om eventuella biprodukter ännu, dock.
Var också förvånad över silvret. Senaste provet hittade jag lite trådigt silver, eller något som liknade det.
Samt ett tiotal små guldkorn. Blir fler analyser för att bekräfta halterna.. :D
Saltsyra fungerar inte alls, det är salpetersyra man ska ha. Silver och koppar löses då upp och guldet blir kvar oförändrat. Filtrera vätskan och guldet är då kvar på filterpappret. Med saltvatten fäller man ut sivernitratet i lösningen som silverklori som bildar en färskostliknande massa, låter den lägga sig på botten och dekantera (häll av) den blåa väskan som innehåller kopparnitrat. Man kan fälla ut kopparn men det är överkurs.. Lite kort om processen
Borde man inte vid smältning som uppsamlingsmetall använda guld eller silver, beroende på vilket man har mest av i koncentratet?
Slipper man inte då det sista steget att separera de olika metallerna, åtminstone om man kan leva med silver/guldlegering i slutprodukten?
Starta gärna en ny tråd om just det, utvinning av metaller förtjänar en egen tråd. :))